Annons

Kalla men aptitliga fakta om jämställdhet

Författare: 

Publicerad:

2014-07-31

Likt den ryska författaren Nikolaj Tjernysjevskij (vars bok gett namn åt denna) frågar sig Yvonne Hirdman, 150 år senare, vad som bör göras åt problemet att man och kvinna fortfarande inte är jämställda. Men den här gången handlar det om Sverige, och om svensk politik – och egentligen handlar boken om vad som faktiskt har gjorts. Aptitligt paketerat på 120 sidor levereras kalla fakta om svensk jämställdhetspolitik under 50 år. Från 1960-talets kvinnokamp för att komma ut i lönearbete, till 1990-talets lansering av begreppet genus och 2000-talets olika feminismer. Hirdmans enkla och sakliga tilltal lättar upp läsningen av alla de utredningar, propositioner och lagförslag som det svenska jämställdhetsarbetet inneburit. Och visst har det skett enorma förändringar! Men man har varit tvungen att, som författaren säger, ”hantera problemet med viss varsamhet” eftersom ”det nästan finns automatiska mekanismer som slår till om medlen kommer målet för nära”. För trots alla dessa år av politisk ”jämtegrering”, blir svaret på frågan om vad som bör göras obönhörligen: ännu mer. 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Det finns kanske en och annan läsare av Forskning och Framsteg som känner viss skepsis mot genusforskning. För att få lite perspektiv på Yvonne Hirdman och huruvida hennes forskning är ideologiproduktion eller seriös objektiv vetenskaplighet kan vi börja med ett citat:
- ”Den som hatar, föraktar och håller isär är ‘mannen’. Det vill säga män i historien som upphöjt sig till denna abstraktion, ‘mannen’ – människan.”
Dagens Nyheter 13 juli 2002

Vi kan gå vidare och titta på en formel om mäns integrering ur Hirdmans formelsamling i "Genus":
”A” / (A – A)

Den matteintresserade kanske kan känna en viss skepsis kring Genusforskningens vetenskaplighet efter att ha sett den matematiken? Hur gör man med nämnaren? Det finns fler "formler" i hennes bok.

Eftersom genusforskning finns på våra universitet så kanske det inte är så konstigt att FoF även skriver om den men jag hoppas det kommer lite exempel på kritik mot den också. Personligen har jag svårt att tro att genusforskningen kommer att överleva i det långa loppet. Den är på tok för ideologisk och ovetenskaplig för det.

Lägg till kommentar