Annons

Begreppet mooc, massive open online course, föddes i USA 1998. Här spelar professor Peter Struck och hans kollega Cat Gillespie vid University of Pennsylvania in en föreläsning som studenterna kan ta del av på nätet. 

Bild: 
AP Photo / Matt Rourke

Föreläsningar är bäst på film

Traditionella föreläsningar i klassrummet är ineffektiva och tillhör en svunnen tid, skriver Sverker Janson, som är forskningsledare vid SICS, Swedish institute of computer science.

Författare: 

Publicerad:

2014-09-04

”Om detta hade varit ett medicinskt experiment så skulle det ha avbrutits i förtid. Den nya behandlingen är så mycket bättre att man inte kan förvägra kontrollgruppen att få den.” Så löd domen nyligen i den välrenommerade tidskriften PNAS. Det handlar om utbildning i vetenskap, teknik och matematik och om att ersätta traditionella föreläsningar med ett mer aktivt lärande.

Lektor David Black-Schaffer vid Uppsala universitet hade inte läst denna artikel när han hösten 2012 beslutade sig för att göra om sin kurs i datorarkitektur. Han hade redan utmärkta kursutvärderingar, men ville förbättra kursresultaten och valde därför att pröva en mer aktiv pedagogisk modell. Inspirerad av formatet massivt e-lärande, så kallade mooc-kurser (massive open online course), spelade han in sina föreläsningar som flera korta filmer och lade till självrättande instuderingsuppgifter.

Studenterna förberedde sig på egen hand med hjälp av detta nätbaserade material, och David Black-Schaffer förberedde sig i sin tur med utgångspunkt i studenternas resultat och de frågor de ställt på materialet, så kallad formativ bedömning. I stället för att ha traditionella föreläsningar arbetade man sedan tillsammans i klassrummet med återkoppling och problemlösning i grupp. Responsen från studenterna blev överväldigande positiv och David Black-Schaffer fick Uppsala teknolog- och naturvetarkårs pedagogiska pris.

De former av aktivt lärande som har utvärderats i PNAS-artikeln omfattar 225 separata studier och ett brett spektrum av pedagogiska metoder, som alla har det gemensamt att de stimulerar reflektion och ett användande av de nya kunskaperna. Artikeln visar att dessa metoder i genomsnitt ökar elevernas kunskaper med motsvarande ett halvt steg i kursbetyget – och att undervisning baserad på traditionella föreläsningar leder till att 55 procent fler elever inte klarar kursen.

Sådana här pedagogiska modeller med aktivt lärande har varit kända mycket länge och allt kan utföras med böcker, papper och penna. Men metoderna kräver mer arbete av både studenter och lärare, och en majoritet av universitetskurserna i Sverige och övriga världen baseras fortfarande på traditionella föreläsningar.

Men tiden kan vara inne för förändring. Mängden nätbaserat kursmaterial liknande det som David Black-Schaffer tog fram ökar nu snabbt och blir alltmer lätttillgängligt i form av mooc-kurser från olika leverantörer. Det experimenteras flitigt med deras användning just för det som kallas flipped classroom, att flytta ut alla föreläsningar och genomgångar ur klassrummet, ersätta dem med mooc-materialet och på så vis frigöra lärarens och studenternas gemensamma tid i klassrummet för aktiva pedagogiker. Allt fler lärare spelar också in eget material och delar med sig till kolleger. Tillgången på sådant nätbaserat kursmaterial underlättar både studenternas och lärarnas arbete.

Många har gjort gällande att mooc-kurser kommer att helt eller delvis ersätta lärare och traditionella universitet (se Min vision: Google university lockar mer än Lund – F&F 10/2013). Men effekten kan istället bli att lärarnas och universitetens betydelse ökar. Studenter drar redan i dag nytta av nätkurser för att komplettera eller ersätta traditionella föreläsningar. Lärare och universitet kan då svara med att gå över till en mer aktiv pedagogik i klassrummen och på så vis förstärka sina roller.

Studenternas interaktion med det nätbaserade materialet skapar nya möjligheter att förstå hur undervisning och lärande kan förbättras. Kvantitativa analyser, så kallade learning analytics, kan sammanställas automatiskt och ge detaljerad återkoppling om studenternas framsteg och kursavsnittens effektivitet till både studenter och lärare – och i anonymiserad och aggregerad form även till utbildningsledare, läromedelsproducenter med flera.

Det utvecklas nya it-baserade läroverktyg som ger bättre stöd för aktiva pedagogiker utifrån ett nätbaserat kursmaterial. På SICS, Swedish institute of computer science, samarbetar vi med David Black-Schaffer för att utveckla ett läroverktyg för flipped classroom, som erbjuder rikare interaktion kring nätmaterialet och effektivare återkoppling till arbetet i klassrummet. Verktyget, som vi kallar för Scalable learning, prövas ut i samarbete med lärare vid bland annat Uppsala universitet, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Stockholms universitet – och även på vissa gymnasieskolor. Kombinationen av material och läroverktyg som baseras på en modern aktiv pedagogik är framtidens läromedel.

Föreläsningar i klassrummet tillhör en svunnen tid. Det är en gammaldags behandling som för studenternas skull snarast bör avbrytas, eftersom en växande mängd evidens talar emot den. Föreläsningar på nätet är sociala och interaktiva studiemiljöer som samverkar effektivt med moderna aktiva pedagogiska metoder i klassrummet – och har framtiden för sig.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar