Digerdödens starka överlevare

En ny studie av över 1 000 skelett från medeltiden visar att människorna som levde efter digerdödens härjningar var friskare och levde längre än generationerna före.

Publicerad
Omkring en tredjedel av Europas befolkning dog i digerdöden som härjade åren 1347–51. 
Bild: Istock photo

Digerdöden var selektiv. Den drabbade de svaga. Mönstret är känt sedan tidigare epidemier, men en ny studie visar i detalj vilka som dog och vilka som överlevde 1300-talets stora farsot.

Antropologen Sharon DeWitte vid University of South Carolina har analyserat över 1 000 skelett från medeltidens London. Genom att sammanväga uppskattad dödsålder, tandstatus och skelettets status kan hon skapa sig en generell hälsoprofil utifrån kvarlevorna, och det visade sig att de som levde generationerna efter digerdödens härjningar var avsevärt friskare och även äldre än generationerna före.

– Jag upptäckte att betydligt fler människor som levde efter digerdöden blev riktigt gamla. Fler blev över 50 år och en större andel blev över 70 år. Jag blev uppriktigt förvånad över hur stora skillnaderna var, säger hon i ett pressmeddelande.

Rent historiskt vet vi sedan tidigare att levnadsstandarden steg efter digerdöden, och reallönerna ökade på grund av arbetskraftsbrist. ”Digerdöden fungerade som en stark naturlig selektion och dödade på kort tid de svagaste”, skriver Sharon DeWitte i Plos one.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor