Annons
en selfie av roboten Curiosity på Mars

Roboten Curiosity fortsätter att skicka nyheter från Mars till jorden.

Bild: 
NASA

Är Marsgasen ett livstecken?

Metanmoln har upptäckts i atmosfären hos vår grannplanet. Det är oklart om metangasen kommer från mikroorganismer eller vulkaner – men resultaten visar att Mars är mer aktiv än vad forskarna hittills har trott.

Författare: 

Publicerad:

2014-12-22

Nya mätningar från roboten Curiosity visar på varierande mängder små metanmoln på Mars. Från minimala 0,7 partiklar på en miljard ökade metanet oväntat tiofalt, till 7 partiklar per miljard, för att efter några veckor sjunka igen. Ingen vet hur det kan tolkas. På jorden kommer metangasen från biologisk aktivitet.

För drygt tio år sedan upptäcktes spår av metan för första gången i Marsatmosfären, som till största delen består av koldioxid. Detta var sensationellt, eftersom solens ultravioletta strålar driver kemiska reaktioner som sönderdelar metan i dess beståndsdelar – kol och väte – vilket gör att metangas bör försvinna på några hundra år.

Eftersom det fortfarande finns metan på Mars måste det finnas metankällor där, som utsöndrar nybildat metan. Den mest kittlande tanken är att källan utgörs av levande mikroorganismer djupt under planetens frusna yta, liksom tanken på att för länge sedan levde arkebakterierna i extrema miljöer på jorden.

Men metan kan även bildas i vulkaniska eller tektoniska processer. I geologiskt aktiva områden på jorden kan till exempel vatten sönderdelas i väte och syre, så att vätemolekylerna tillsammans med kol sedan bildar metan.

De periodiska variationerna i metanhalten på Mars skulle kunna bero på att den frusna ytan spricker i sommarvärmen, så att det bildas kanaler in mot planetens inre. Det skulle då innebära att Mars fortfarande är het och aktiv innerst inne, en aktivitet som planetgeologerna betraktat som avstannad sedan drygt en miljon år.

Så småningom ska Curiosity kunna avgöra om det är vulkanism eller biologi som ligger bakom metanproduktionen. Roboten bär på ett instrument som mäter halten av olika kolisotoper i gaserna på Mars. Levande organismer på jorden föredrar den lättare kolisotopen, kol 12, framför den tyngre kol 13. I geologiska processer förekommer båda kolisotoperna i lika stora halter.

Inget hindrar dock att vulkanismen samspelar med den biologiska aktiviteten på Mars. ”Vi får öppna våra sinnen för alla möjligheter, för än så länge är allting bara spekulationer”, skriver forskargruppen i tidskriften Science.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar