Annons
svenskt landskap med sjö och skog

En tidig effekt av övergödning kan vara att ekosystem i mindre sjöar kollapsar.

Bild: 
iStock

Människan utarmar biosfären som aldrig förr

Jordens tunna hinna av liv, biosfären, riskerar att förlora sin förmåga att upprätthålla en stabil planet, varnar forskarna. Vi måste tänka om helt när det gäller samspelet mellan mark, luft och vatten.

Författare: 

Publicerad:

2015-01-19

Det finns gränser för hur stora förändringar jorden tål. Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, varnar nu tillsammans med forskarkollegor för att vi befinner oss i riskzonen. Tidigare har de beräknat tröskelvärden för nio av de viktigaste processerna i biosfären. Att passera tröskeln innebär att förändringarna börja skena i väg i allt snabbare takt. Om till exempel isen smälter på Grönland och marken blir grön så absorberar den mörka ytan mer av solenergin, som i sin tur värmer marken än mer. Processen blir självförstärkande, utan återvändo.

I en ny artikel i tidskriften Science skriver forskargruppen att vi riskerar att överskrida fyra av de nio gränserna.

– Särskilt oroväckande är att tre av gränserna – biologisk mångfald, avskogning och klimat – växelverkar. Till exempel är ett stabilt klimat helt beroende av en stabil biosfär. Vi behöver tillräckligt mycket skogar med god mångfald, eftersom de konsumerar enorma mängder av atmosfärens koldioxid.

Det finns skäl att oroa sig även för den fjärde gränsen, utsläpp av fosfor och kväve, menar Johan Rockström.

– Till att börja med leder det till tröskeleffekter i små system, som att Östersjön kollapsar, liksom små sjöar, färskvattentag och kustzoner. Nu ser vi detta på många ställen samtidigt. Då blir hela biosfären skörare och får svårare att klara andra störningar, som klimatförändringar.

Efter den stabila perioden holocen, som varade i 10 000 år, är vi nu inne i det som kallas antropocen, då stabiliteten utmanas av mänsklig påverkan. Den dateras till slutet av andra världskriget, men det är först sedan ett par decennier som förändringstakten har accelererat. Gränserna handlar om att kunna kvantifiera vad som krävs för att hålla jordklotet kvar i det mer stabila holocen.

– Ska vi ha en god ekonomisk utveckling i världen behöver vi omforma våra samhällen så att de utvecklas inom jordens säkra manöverutrymmen. Vi måste tänka om fullständigt och ta hand om mer än en miljöfråga i taget. Förändringar av biologisk mångfald, mark, vatten och klimat måste hanteras samtidigt, som en helhet.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

4

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Jag vill gärna veta vilka tröskelvärden är och vad som händer när vi överskrivet dem.
Från den dagen människan började odla marken så har areal för odlad jord ökat år från år, vilka är tecken på att det just nu skulle vara en katastrof och vilka är dessa vetenskapliga tröskelvärdarna som alla är övers om?

En liten kommentar - sedan sekelskiftet har Sverige lagt ned 30 % av den odlade marken och 96 % av den betade/slåttade marken. Samma trend ser vi i resten av Europa, med undantag för några få högintensiva områden.

De områden som forskargruppen har tittat på är klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning och förändrade biogeokemiska cykler (fosfor och kväve). Varje område har typiska variabler (klimatet har till exempel mängden koldioxid i atmosfären) som påverkas av mänsklig aktivitet. De gränser som beräknades beskriver kritiska värden av dessa variabler som innebär att förändringarna börjar skena iväg och jorden inte kan parera dem längre.

Detaljerna av den senaste forskningen hittar du i artikeln i tidskriften Science (16 januari 2015).
Mer om forskning om planetens hållbara gränser finns på
www.stockholmresilience.org/21/research/research-programmes/planetarybou....
Html
De ursprungliga artiklarna är:
A safe operating space for humanity (Nature) 24 September 2009.
http://www.nature.com/nature/journal/v461/n7263/full/461472a.html
och
Planetary boundaries: exploring the safe operating space for humanity’, Ecology and
Society, 14 (2), 32.
http://www.ecologyandsociety.org/vol14/iss2/art32/

Intressant artikel. Att vi nått in i kritiska zoner för jordens biosfär på flera områden när det gäller vårt levnadssätt är inte någon nyhet.
Tyvärr verkar de åtgärder som sker vara alltför långsamma och för små.
Med fortsatt utveckling som nu, så kommer vi människor vara utdöda inom ett par hundra år, tillsammans med 90% av alla andra arter.
Den stora frågan är vad som sker på forskningsfronten när det gäller vårt beteende som grupp, lokalt, land för land och globalt.
Människan har den unika förmågan bland djur att kunna förstå ett skeende som ligger långt borta i framtiden och ändå sitter skygglapparna på.
Varför är det så och vad kan göras för att råda bot på det?
Hur många alarmerande rapporter som helst kan publiceras, men om inte det kollektiva medvetandet, vårt tänkande som ras kan förändras, så kommer vi passera punkten där ingen återvändo finns. Men hur gör man det?

Lägg till kommentar