Annons

Skönt rytmisk musik stimulerar områden i hjärnan som styr våra rörelser.

Bild: 
iStock

Vi tycks ha rytmen i blodet

Jag var på jazzkonsert förra veckan och kom att fundera över hur svårt det kan vara att stå still till musik. Osynliga ljudvågor når våra öron och något vi kallar takt sätter igång våra muskler. Vad är det för konstig programmering vi bär inom oss?

/Elof Petterson

Publicerad:

2015-06-15

Ja, det är verkligen en slående egenskap hos rytmisk musik att den får människor att spontant börja röra sig i takt.

Speciellt tydligt blir detta hos låtar med tydligt groove eller sväng, där musiken är skriven så att pulsen blir framträdande och medryckande.

Forskare har i flera studier mätt aktiviteten i olika delar av hjärnan hos försökspersoner som lyssnar på rytmer. Resultaten visar att områden i hjärnans motorsystem (system för att styra rörelser) kan aktiveras även hos den som bara lyssnar. Rytmiska ljud verkar alltså stimulera hjärnområden som har med rörelsekontroll att göra. Ett sätt att se det är kanske att gränsen mellan sensoriska hjärnområden, som bearbetar ljud, och motoriska områden som kontrollerar rörelser är mer flytande än vi föreställt oss. Det verkar mycket troligt att den här typen av spontan aktivering av hjärnans motorsystem också är anledningen till att vi, utan att tänka på det, börjar röra oss ihop med musiken.

Varför hjärnan fungerar på det här sättet är förstås svårare att svara på. Men en tydlig regelbunden puls är en vanlig grundläggande ingrediens i musik världen över. Hos naturfolk förekommer musik ofta i samband med gemensamma aktiviteter, när människor ska koordineras och – så att säga – göras samspelta i en gemensam aktivitet. Jag tycker att det ligger nära till hands att spekulera om att det här har med musikens evolutionära funktion att göra. Musik med ett tydligt groove kan få oss att röra oss ihop och därmed koordinera oss som en väl sammanhållen grupp. Intressant är också att detta kan ge upphov till positiva känslor och glädje, vilket tyder på att hjärnans belöningssystem aktiveras. Kanske är den rytmiska musiken därför också viktig för att binda samman en grupp, socialt och känslomässigt.

/Fredrik Ullén, konsertpianist och professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar