Annons

6 frågor till Karin Bojs, vetenskapsjournalist och författare.

Bild: 
Ulrica Zwenger

”Europas folk är en blandning”

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har skrivit en personlig bok om Europas förhistoria, där hon kombinerar sin egen släktforskning med den senaste arkeologiska DNA-forskningen.

Författare: 

Publicerad:

2015-09-14

1 | Vad fick dig att skriva den här boken?

– Detta är ett fält som jag bevakat i nästan 20 år som vetenskapsjournalist. DNA-forskningen har utvecklats snabbare än något annat forskningsfält under denna tid. Det har på senare år även påverkat bilden av förhistorien. Så tiden var mogen för att sammanfatta dessa rön för allmänheten.

2 | Vilka är de viktigaste insikterna av den nya genetiken?

– Det är att Europa har befolkats genom tre invandringsvågor. Först kom istidsjägare för omkring 40 000 år sedan. Sedan följde en våg av bönder för 7 000–8 000 år sedan. De förde med sig jordbruket från Mellanöstern. Detta har varit omstritt, men de senaste åren har DNA-analyser visat att jordbruket verkligen introducerades av invandrare – jordbrukstekniken var alltså inte en kunskap som bara importerades, som många forskare tidigare hävdat. Och slutligen kom de indoeuropeiska språken via ett stäppfolk från dagens södra Ryssland och Ukraina för omkring 4 800 år sedan. Detta är ny kunskap, även om en del arkeologer har hävdat detta länge utifrån materiella fynd. Men nu har analyser av arvsmassa bekräftat denna bild av förhistorien.

– Jag tror att det är en milstolpe i forskningen. Sedan kommer rönen förstås att nyanseras och finjusteras, men den övergripande bilden har vi först nu fått klar för oss.

3 | Vilken är den största lärdomen av arbetet med boken?

– Att DNA-forskningen mycket effektivt har slagit hål på myter om att européerna härstammar från blonda ariska herrefolk. Europas folk är en blandning. Även jag, som testat mitt DNA inför arbetet med boken, är en blandning av olika migrationsvågor.

4 | Tycker du att fler ska testa sitt eget DNA?

– Ju fler som gör det, desto lättare är det för såväl släktforskare som andra forskare att bygga upp släktträd och nysta upp Europas historia. Det är många privatpersoner som har bidragit till att dessa kunskaper har byggts upp.

5 | Var vänder man sig i så fall?

– Jag har en del tips i boken på enskilda företag som gör detta. Man kan även gå till Svenska sällskapet för genetisk genealogis hemsida (www.ssgg.se). Där finns all tänkbar information om hur man gör och vart man kan vända sig.

6 | Är det vanligt att testa sitt DNA?

– Jag har inga siffror men bland släktforskare är det numera en folkrörelse. Det ökar snabbt.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar