Annons

Gunilla Källenius diskuterar försöksupplägget med Paula Rodrigues, chef för Machavasjukhuset och Sofia Viegas, chef för tuberkuloslaboratoriet på Institute of Health i Maputo. 

Bild: 
Lena Dahlström

Nytt test i kampen mot tbc

Tuberkulos ansågs en gång utrotad, men sprids nu som en löpeld över världen. Drömmen är ett enkelt urinprov som kan avslöja sjukdomen. 

Författare: 

Publicerad:

2015-10-08

Gunilla Källenius, professor vid Karolinska institutet, Solna, har forskat om tuberkulos och levt med projektet i nästan trettio år. Nu har hennes forskarteam kommit så långt att tbc-testet provas kliniskt. Försöken pågår parallellt i Moçambique, Sydafrika, Portugal och Sverige.

Men vi börjar med siffrorna: varje år dör 1,5 miljoner människor i tuberkulos. Det gör tbc till världens näst mest dödliga sjukdom, efter hiv. Enligt Världshälsoorganisationen är en tredjedel av världens befolkning infekterad med tuberkolosbakterier. De flesta bor i fattiga länder med låga inkomster, främst i sydöstra Asien och i Afrika söder om Sahara, där tuberkulos ofta förekommer tillsammans med hiv. Ungefär tio procent av de infekterade insjuknar någon gång under sin livstid.

– Hiv-epidemin får siffrorna att skjuta rakt upp, för om du bär på tbc, och samtidigt utvecklar aids, så blossar tuberkulosen upp. Den kombinationen är fruktansvärd, och Afrika är särskilt drabbat, eftersom många är aids-sjuka. Dessutom har tuberkulos alltid varit stigmatiserande, särskilt i Afrika och Asien, och är det även bland vissa invandrargrupper i Sverige i dag.

På 1800-talet var tuberkulos den främsta dödsorsaken i Sverige. När fattigdomen, trångboddheten och smutsen försvann, så försvann också sjukdomen nästan helt och hållet. Så varför har den nu kommit tillbaka med sådan kraft?

– Det är faktiskt bara en myt, för tbc har alltid funnits, säger Gunilla Källenius. I början av 1980-talet studerade vi bara Europa och USA, och där hade den faktiskt gått ner. Man trodde att sjukdomen skulle vara utrotad 2000.

Statistiken och kontrollprogrammen lades ner, och 1975 slutade man att vaccinera barn i Sverige. I dag kan tbc-smittan närmast beskrivas som en världsomfattande pandemi.

– Samtidigt är de flesta redskap för tbc gamla och ineffektiva. Det mesta togs fram för hundra år sedan. Tbc-vaccinet är fruktansvärt dåligt, det skyddar bara små barn mot att få de allvarligaste formerna av tbc, till exempel hjärnhinneinflammation. Däremot hjälper vaccinet inte mot den vanligaste lungtuberkulosen, inte ens om man vaccineras om.

Även behandlingen och diagnosmetoderna är allvarligt begränsade. Särskilt i fattiga länder missar diagnostiken hälften av de smittade vuxna, och av barnen fångas bara vart tionde upp. Nu har Gunilla Källenius varit med och utvecklat ett snabbt test som med ett enkelt urinprov hittar speciella markörer för tbc.

– Problemet är att det utsöndras minimala mängder sådana markörer, så de senaste tjugo åren har gått ut på att öka känsligheten. Tanken är att det ska gå enkelt till med en sticka, som ett graviditetstest, och fungera på en hälsomottagning.

Nu pågår försöken i bland annat Maputo i Moçambique där chefen för tuberkuloslaboratoriet på Institute of health, Sofia Viegas, har varit Gunilla Källenius doktorand. I november disputerar hon vid Karolinska institutet. Även barnsjukhuset i Maputo medverkar i testerna.

– Det finns all infrastruktur och organisation i Moçambique som gör att det är enkelt att samarbeta. De flesta som har disputerat utomlands kommer tillbaka. De trivs i Maputo, kan göra nytta och så kan de arbeta på universitetet, sjukhuset och laboratorierna.

I Sydafrika pågår ett samarbete med universitetet i Stellenbosch och Paul van Helden, en av världens främsta tbc-forskare.

– Testen görs även i samverkan med den kliniska prövningsinstitution som professor Andreas Diacon byggt upp där. Det är ett fantastiskt välutrustat sjukhus med 14 bäddar för framför allt läkemedelsprövningar för hiv och tbc. De görs med de modernaste metoderna. Där får vi haka på; själva skulle vi aldrig ha råd att göra det på det sättet.

Rent vetenskapligt är tuberkulosbakterien en fascinerande organism som har levt med människan från tidernas begynnelse. Ett raffinerat samspel gör att den kan gömma sig och överleva i decennier för att sedan blossa upp, berättar Gunilla Källenius. Den har vandrat ut från Afrika med oss och kommit tillbaka dit igen.

– Tbc drabbar även boskap; det var ju därför man började pastörisera mjölken i Sverige. Egentligen vet vi inte i vilken utsträckning som människor smittas den vägen. Vi undersöker nu ett distrikt i Moçambique där över hälften av boskapen är smittad. Vi vet att herdarna dricker mjölk direkt från korna, men vi vet inte hur sjuka de är, om de alls blir det. Det är inte mycket vi vet, helt enkelt.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar