Annons

Har du tankar och idéer om det du just läst? Mejla mig! patrik.hadenius@fof.se

Jag tror på en svensk testbädd

Författare: 

Publicerad:

2015-12-22

”Vi måste benchmarka” och ”vi har tagit vår pole position lite grann för självklar”. Det är närings- och innovationsminister Mikael Damberg som talar på den statliga forskningsfinansiären Vinnovas årskonferens. Språket är tryfferat med engelska lånord och vaga syftningar. Det är mycket som ska vara i framkant och samverkan ska ständigt öka.

Jag ser mig omkring; intresset bland de flera hundra åhörarna är stort. För även om språket är fyllt med floskler, så har Mikael Damberg ett budskap. Det blir än mer tydligt när Hans Persson, tidigare vd och koncernchef på Volvo, och Lisa Lindström, vd på it-företaget Doberman, kommer upp på scenen. Hans Persson och Lisa Lindström är båda medlemmar i näringsministerns advisory board.

Budskapet är att Sverige ligger bra till. Vår innovationskraft är stark. Men det finns ändå ett hot, andra länder rör sig snabbare än vi.

I Forskning & Framsteg har vi tidigare skrivit om den så kallade svenska paradoxen. Vi satsar mycket på forskning och utveckling, men det leder inte till tillräckligt många nya patent och nya företag. Andra länder är bättre på att få utväxling på sina satsade forskningsmiljarder. Olika lösningar har diskuterats och prövats i Sverige, med varierande framgång.

En populär idé just nu, som näringsministern särskilt lyfte fram, kallas "testbädd Sverige". En testbädd kan till exempel vara ett landsting som provar en ny behandlingsform, samtidigt som den utvecklas av ett företag. Landstinget kan ta del av den nya behandlingsformen snabbare, och företaget får lättare att finansiera sin utveckling. Man kan utveckla, testa och demonstrera alla möjliga processer, produkter och tjänster i testbädden. Och om de visar sig fungera kan de sedan säljas vidare inom landet och ut i världen.

Att detta borde fungera extra bra i Sverige brukar motiveras med att vi har en bra kommunikation mellan akademi, företag och offentlig sektor, att samhället är relativt homogent och att vi är välvilliga till ny teknik och förändring.

Det engelska ordet, testbed, lanseras med en svensk översättning. Men frågan är om det inte är den gamla svenska paradgrenen vi ser: utveckling genom statlig styrning och upphandling.

Nu under 2016 fyller Forskning & Framsteg 50 år. Tidningen föddes 1966, under en period som kallas rekordåren – en tid med stark ekonomisk tillväxt och framtidstro. Tidningens titel kan sägas vara kongenial med tiden.

Det är troligt att den tidens testbädd var ett av skälen till att rekordåren just slog rekord. Företag som ABB och Ericsson brukar lyftas upp som framgångsrika företag som växte tack vare den tidens upphandlingar.

Och nu vill regeringen återupprepa succén. Frågan är om det kan fungera i en värld som verkar så annorlunda. Är inte problemen och drömmarna andra i dag än på 1960-talet? Reglerna kring upphandling och statens möjlighet att styra har i alla fall ändrats.

Men ändå ska vi inte låta lura oss. Även om världen har förändrats och utvecklats – med it-boom, ett svenskt musikunder och framgångsrika datorspelsföretag – är den gamla industrin stark. Kanske kan ett gammalt system, med ett nytt och poppigare namn, hjälpa Sverige att hålla sig kvar i toppen.

Er femtioårsjubilerande tidning byter dock inte namn. Vi tror på research och progress.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar