Nyupptäckt primat – en liten förfader

Ett fossilt fynd av en liten apa på Iberiska halvön får forskarna att åter fundera över människoapornas och gibbonernas släkthistoria.

Publicerad
Så här tror forskarna att Pliobates catalonia såg ut baserat på en rekonstruktiona av den skalle man hittade fossil av.
Bild: Marta Palmero / Institut Català de Paleontologia Miquel Crusafont

Den sista gemensamma förfadern till alla människoartade apor, det vill säga människoapor och gibbonapor, levde för 15–20 miljoner år sedan. Forskare och paleontologer har tidigare trott att de var stora till växten, baserat på fynd gjorda i Afrika av släktet proconsul, som länge ansetts vara så nära en gemensam förfader man kan komma. Men nu ändras bilden, efter en upptäckt av benfragment och ett kranium utanför Barcelona i Spanien. De nya fynden tyder på att den sista gemensamma förfadern var mindre lik en människoapa och mer gibbonlik. Dock är den nyupptäckta arten inte den gemensamma förfadern, utan snarare en senare utvecklad art från denna, enligt forskarna från Catalan institute of paleontology:

– Det är ett väldigt viktigt fynd som fyller i ett glapp i vår förhistoria. Den har drag från både människoapor och gibboner, vilket tyder på att den är mer släkt med den sista gemensamma förfadern än vad proconsul är, som saknar många av dragen, säger David Alba, som lett utgrävningarna.

Arten levde för 11,6 miljoner år sedan, baserat på sedimentlagret som benfragmenten hittades i. Det är en tidigare okänd art som paleontologerna har döpt till Pliobates catalonia.

Den nyupptäckta arten var ungefär lika stor som de i dag minsta gibbonerna och vägde cirka 5 kilo.

Inom gruppen människoartade apor (Hominoidea) finns familjerna människoapor (Hominidae) och gibboner (Hylobatidae). Människoaporna innefattar orangutanger, gorillor, chimpanser och människor. Alla hominoider har vissa gemensamma karaktärsdrag, som avsaknad av yttre svans, ett upprätt gångsätt och flera likheter i kraniets struktur.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor