Annons

De främre tänderna hos Port Jacksonhajen är små och vassa och hjälper till att hålla bytet på plats. De bakre tänderna är platta och används för att mala ner snäckskal och skelett.

Bild: 
Jeff Rotman / NPL

Varmare hav gör hajar till sämre jägare

Det förändrade klimatet riskerar att göra hajar till sämre jägare – vilket kan få konsekvenser för havens ekosystem.

Den ökande koldioxidhalten i luften leder inte bara till en ökad växthuseffekt – utan även till att haven försuras. Nu har forskare vid University of Adelaide i Australien visat att detta kommer att påverka hajarna negativt. Studien gjordes på Port Jacksonhajen (Heterodontus portusjacksoni) som lever utanför Australiens sydkust.

Genom att studera hajarna i stora tankar, med möjlighet att reglera försurningsgraden och temperaturen, kunde forskarna se att hajarnas förmåga att upptäcka byten försämras när surheten ökar. I vissa fall hade hajarna till och med svårt att identifiera själva bytet. Det är när koldioxiden i luften löser sig i vattnet som kolsyra skapas och ger försurningen. Kolsyran skapar en obalans i nervcellerna som påverkar hur vissa receptorer (GABA-A) reagerar i hjärnan. Det leder till ett ändrat beteende och försämrad jaktförmåga. Samma reaktion på en ökad försurningsgrad återfinns även hos andra fiskgrupper.

Forskarna såg också att en högre vattentemperatur – vilket blir en följd av den ökande växthuseffekten – leder till större ämnesomsättning hos hajarna, vilket gör dem hungrigare eftersom deras energibehov ökar. Kombinationen mellan sämre jaktförmåga och ökat energibehov kommer att leda till att hajarna inte växer lika mycket, vilket ytterligare försämrar deras jaktförmåga.

Hajar är så kallade topp-predatorer i marina ekosystem. Det innebär att de, genom sin jakt, reglerar antalet individer av andra arter som är längre ner i näringskedjan. Om både havsförsurningen och vattentemperaturen ökar kommer hajarna att få det svårare att jaga, vilket i sin tur påverkar hela näringsvävens dynamik.

Port Jacksonhajen är en bottenlevande hajart som finns utanför Australiens sydkust. Den använder framför allt luktsinnet för att lokalisera sina byten – musslor, snäckor, sjöborrar och mindre fiskar. De största individerna som hittats har blivit knappt 1,7 meter.

port jacksonhaj (Heterodontus portusjacksoni)

Port jacksonhajen kan, till skillnad från andra hajarter, pumpa vatten över sina gälar vilket gör att de kan ligga still på botten medan den äter. 

Bild: 
Richard Ling/Wikimedia

De senaste åren har efterfrågan på hajfenor ökat, framför allt i Kina där hajfenssoppa är en statussymbol. Det har resulterat i ett ökat hajfiske. Nu är en tredjedel av alla hajarter starkt hotade. Forskarna varnar för att en ökad koldioxidnivå och havstemperatur kommer att bli ytterligare påfrestningar för en redan utsatt hajpopulation.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar