Annons

Kan minnet bli fullt?

Det måste ju finnas en gräns för hur mycket hjärnan kan minnas. Innebär det att olika minnen konkurrerar om utrymmet i hjärnan – ungefär som en hårddisk som hotar att bli full? Behöver man i så fall glömma för att kunna lära nytt? Och de minnen som man får på äldre dagar – lagras de i celler som stått ”tomma” fram till dess?

Margaretha

Vår hjärna kan skapa olika typer av minnen, med kort eller lång livslängd. De kortvariga minnena, som utgör vårt arbetsminne, lagras inte, utan försvinner efter något tiotal sekunder för att lämna plats för nya arbetsminnen. När vi repeterar fakta vid flera tillfällen kan ett korttidsminne bli ett stabilare långtidsminne.

Vi tror att långtidsminnen under denna process, konsolideringen, byter plats i hjärnan och flyttar från hjärnans inlärningscentrum, hippocampus, till hjärnans yttre lager, cortex, där de sedan finns lagrade under hela livet. Dessa minnen är dock inte helt rigida. Varje gång vi återkopplar till ett långtidsminne kan det omformas och förändras av associationer vi gör när vi minns. Då vi lär oss något som liknar något som vi tidigare memorerat, till exempel en pinkod till ett bankkort, ersätter det nya minnet det gamla.

Minnen lagras i de speciella delar av hjärnans celler som kontaktar andra hjärnceller. Dessa kopplingar kallas synapser och synapser kan nybildas, växa till eller försvinna, så att nya minnen ska kunna lagras i vår hjärna, eller gamla minnen modifieras. Forskare har visat att taxichaufförer i London som jobbat länge och lärt sig många olika gatuadresser har större hippocampusregioner än de som precis börjat. Orsaken till detta är att gamla synapser växer till och nya skapas i hippocampus, vilket gör att denna del av hjärnan växer rent fysiskt under inlärningsprocessen. Trots att varje cell i cortex har tusentals kopplingar till andra hjärnceller, vilket gör att vi kan spara en oerhörd mängd minnen under hela livet, så blir inte alla minnen permanenta, på grund av nya, mer relevanta, minnen som ersätter de gamla. Det gör att vi minns vad vi åt till frukost, men inte alla frukostar vi ätit det senaste året.   

Petronella Kettunen, forskare i neurovetenskap vid Göteborgs universitet  

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar