Odla dina små grå

Publicerad
Rörligt sinne Jonas gläds åt att leva i en tid då vi vet mer om hur vi kan vårda våra hjärnor.Återkoppling jonas@modernpsykologi.se
Bild: Martin Stenmark

Det går utför. Så kan man sammanfatta den bild av hjärnan som de flesta av oss växte upp med. Så fort hjärnan vuxit färdigt så var resten av livet en nedförsbacke, tills du gick i barndom igen och dog.

Men så ser det ju inte ut längre. Vi kan få nya hjärnceller, om än bara i hippocampus så vitt forskarna vet säkert hittills. Det är i och för sig inte fy skam, eftersom de två sjöhästformade små hjärndelarna är centrala för korttidsminnet och bildandet av långtidsminnen, som är en stor del av vilka vi är. Även den ofantliga omkopplingspotential som den moderna hjärnforskningen visat hos våra neuroner har så klart ritat om spelplanen.

När du nöter in kunskap eller skapar nya vanor så genererar det förändringar i din hjärna, som ofta går att se med dagens hjärnavbildningstekniker.

Som den indisk-amerikanske psykiatrikern Dilip Jeste påpekar i Simon Kyagas och Anders Hansens porträtt, gör det här att den traditionella åtskillnaden mellan medicin och exempelvis kbt blir alltmer överflödig. Vare sig du arbetar med psykoterapi eller läkemedel så är det till syvende och sist förändringar i hjärnan som du är ute efter.

Hjärnans förmåga att om- och nybilda sig löper som en röd tråd genom Hjärnan, som är ett gemensamt temanummer från Modern Psykologi och Forskning & Framsteg. På sidan 32 skriver hjärnforskaren Torkel Klingberg om hur vi kan odla våra barns driv. I andra änden av livsresan berättar 104-åriga Dagny Carlsson om sitt alltmer aktiva liv. Där delar även professorn i psykologi och neurovetenskap, Lars Nyberg, med sig av det enorma Betula-projektets resultat. Efter att i snart 30 år ha följt flera tusen Umeåbor vet han mer än de flesta om hur livsstil kan påverka hur hjärnan fungerar i ålderdomen.

”En galen idé”, det var vad många tyckte när svensken Peter Eriksson och amerikanen Fred Gage på 1990-talet presenterade sina rön om att hjärnan skapar nya nervceller. Vid samma tid satt Modern Psykologis redaktör Karin Skagerberg som tonåring och hängde i Gages kök. Hon återknyter kontakten till familjevännen för att prata om minnen och hur han själv håller hjärnan i form utifrån sin banbrytande upptäckt.

Jonas Mattsson är chefredaktör för Modern Psykologi.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor