Annons

5 frågor till Mats Wahlberg, forskare vid namnarkivet i Uppsala och Institutet för språk och folkminnen. Mats Wahlbergs egen favorit bland alla ortnamn är Charlottenberg.

En kodnyckel till namnens dolda budskap

Hur blev en trögflytande å till Trosa? Svaret finns i Svenskt ortnamnslexikon. Forskning & Framsteg har talat med huvudredaktören Mats Wahlberg. 

Författare: 

Publicerad:

2016-11-22

Svenskt ortnamnslexikon kom nyligen ut i en andra, reviderad upplaga. Här finns mer än 6 000 olika namn på städer, kommuner, sjöar, socknar, älvar och berg i Sverige. Varje namn har en kortfattad förklaring.

Huvudredaktören Mats Wahlberg är forskare vid namnarkivet i Uppsala och Institutet för språk och folkminnen.

1 | Varför är ortnamn så fängslande?

– Många ortnamn är ogenomskinliga och man förstår dem inte omedelbart i sin nuvarande form. Därför väcker de undran. De är ett slags komprimerade textmeddelanden från förr, som berättar om den tid som de tillkom i: växt- och djurliv, dåtida topografi – i vissa områden helt förändrad på grund av landhöjningen – forntida kult, kommunikationsstråk, samhällsstruktur, enskilda personer genom personnamn, folktro och mycket annat.

2 | Har du någon egen favorit bland uppslagsorden?

– Charlottenberg, en tätort i Värmland. Det är ett av få ortnamn där både för- och efternamn ingår. Namnet kommer från det järnbruk som anlades på platsen 1827. Hustrun till brukets förste ägare hette Charlotta Berg. Annars är ju -berg i jämförbara namn oftast enbart ett så kallat suffix, som betyder just berg.

3 | Vem riktar sig lexikonet till?

– Det ska vara en populärvetenskaplig text utan svåra facktermer, i första hand avsedd för allmänheten. Men tolkningarna är vetenskapligt grundade enligt senaste forskningsrön, så lexikonet används även av fackfolk inom ämnet och granndiscipliner, som historia, arkeologi, religionshistoria, kulturgeografi, agrarhistoria.

4 | Vilka ortnamn är med?

– Alla namn på län, härader, socknar städer och i princip alla tätorter enligt SCB:s definition, stora öar, åar, älvar, fjäll och berg. Av mindre namn har vi valt ut ett antal kända och intressanta.

5 | Hur gamla är våra äldsta ortnamn?

– Ortnamn har säkerligen funnits lika länge som mänskligt språk. Ortnamnen visar förvånande stabilitet. Namnet på våra stora sjöar, vattendrag och öar är säkerligen från åtminstone yngre bronsåldern, alltså uppåt 4 000 år gamla. Det gäller till exempel Vättern, Tjörn, Ätran och Nissan. 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar