Annons
Bild: 
iStock, Nasa, Esa

Vad har vi lärt oss av Rosetta?

Författare: 

Publicerad:

2016-11-21

Forskarna på Europeiska Rymdstyrelsen jublade när rymdsonden Rosetta för två år sedan lyckades lägga sig i en bana runt kometen 67P. Nästa världsunika framsteg var när den lilla landaren Philae tog mark. Nu har Rosetta kraschats mot kometens yta och Philaes batteri har tagit slut. Uppdraget är över, men utforskandet av kometen 67P fortsätter. Forskarna har fått tillräckligt mycket mätdata för att vara sysselsätta i åratal. Här är några exempel på vad vi redan har lärt oss.


Bild: 
Nasa, Esa

Märklig form Kometen har en lustig form, som liknar en badanka. Har den eroderats fram ur en större kropp, eller har formen uppstått när två kometkärnor har slagits ihop? Rosettas mätningar pekar på det senare.

En svettig svans En kometkärna är en klump av grus och snö. Långt från solen är den kall och stel, men i banans inre blir det tillräckligt varmt för att flyktiga ämnen ska förångas och bilda en atmosfär, som kan svepas bort av solvinden och bilda en svans. När kometen 67P var som mest aktiv under tiden med Rosetta kunde den förlora 100 000 ton vatten per dag.

Inte som vårt vatten Kometen innehåller en mycket större andel tungt vatten än vi har på jorden. Det betyder att största delen av vattnet på jorden inte har kommit hit med kometer av samma typ som 67P.


Landaren Philae visade att ytan är täckt med damm och grus ovanpå ett hårdare lager, som en skorpa. Kometens insida är mer porös.

Bild: 
Nasa, Esa

Utsöndrar syre En stor överraskning var att det finns en ganska stor andel syremolekyler bland de flyktiga ämnen som frigörs kring kometen. Syre reagerar lätt med andra ämnen, så hur det kommer sig att syrgas kan finnas på en komet är en ny gåta.

Kometens framtid Kometen 67P fortsätter sin resa ut i rymden, tillsammans med sina två pensionerade passagerare från jorden. Den närmaste tiden blir det allt kallare. Men värmen kommer åter. Ungefär vart sjätte år närmar sig banan solen.

Kometjägaren kom fram efter tio år

2 mars 2004: Uppskjutning. Passerar jorden mars 2005, nov 2007, nov 2009. Förbiflygningarna ger extra skjuts.

8 jun 2011: Försänks i dvala. Solpanelerna ger inte mycket kraft under den mest avlägsna delen av färden.

20 jan 2014: Väcks, börjar närma sig kometen 67P/Tjurjumov-Gerasimenko.

Aug 2014: Första närbilderna, börjar kretsa kring kometen.

12 nov 2014: Landaren Philae sätts ned på kometens yta, men studsar och försvinner (göms i en skreva).


Bild: 
Nasa, Esa

13 aug 2015: Kometen kommer som närmast solen. Philae är fortfarande borttappad.

2 sep 2016: Landaren Philae hittas igen.

30 sep 2016: Bränslet för styrningen är nästan slut. Solpanelerna ger ganska lite kraft. Rosetta går in mot kometen och gör några sista mätningar.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar