Annons
Bild: 
Nasa

”Så liten och ömtålig”

Det är först under rymdåldern som vi har kunnat betrakta hela vår planet. Den allra första bilden av jordens uppgång över månen, Earthrise, togs 1968 och har blivit en symbol för den då begynnande miljörörelsen. Budskapet är uppenbart: jordens resurser är ändliga. Tidskriften Life utsåg Earthrise till en av de 100 bilder som förändrade världen. Sedan dess har det kommit många porträtt av vår planet. Här har vi valt några av de mest betydelsefulla.

Publicerad:

2016-01-29


Bild: 
Nasa

1 | Earthrise – jordens uppgång över månen

I december 1968 hade människan för första gången lämnat jordens omloppsbana kring solen. Efter en tre dagar lång resa nådde de tre astronauterna på Apollo 8 fram till månen. När de rundade månen fick de plötsligt syn på den blåskimrande jorden, som steg upp över månens yta. I en ljudupptagning hörs hur de först skriker till av glädje och sedan febrilt börjar leta efter kameran. Samma kväll, på julafton, då besättningen skickade bilder tillbaka till jorden, läste de högt ur Bibeln i direkt-tv-sändningen.

Den stora bilden är tagen i oktober 2015 av amerikanska Lunar Reconnaissance Orbiter som kartlägger månytan sedan 2009.


Bild: 
Nasa

2 | Krigets V2-raketer fick fredligt uppdrag

Kort efter andra världskrigets slut tog USA hand om de V2-raketer som hade utvecklats i Tyskland och använts mot mål i Europa. I mars 1947 sköts en kamera för första gången upp med en V2-raket. Den tog bilder av jorden med 1,5 sekunders intervall. Raketen nådde över 100 kilometer upp innan den föll tillbaka ner och kraschade. Men kassetten med filmerna förblev oskadd. Detta blev de allra första bilderna av vår planet med rymden i bakgrunden.


”Far above the world. Planet Earth is blue, and there is nothing I can do.” David Bowie, Space Oddity.

Bild: 
Nasa

3 | På egen hand

Kaptenen på Challenger 4, amerikanen Bruce McCandless, var den förste som svävade helt fritt i rymden, utan att vara kopplad till rymdskeppet. Med hjälp av dräktens styranordning färdades han som längst cirka 100 meter från rymdfärjan, den 7 februari 1984.


Bild: 
Nasa

4 | Den blå pärlan

Den 17 december 1972 tog amerikanska astronauter på väg mot månen fotot som, enligt Nasa, är det mest berömda och spridda rymdfotot någonsin. Apollo 17 var det elfte i raden av månbesök som inleddes i augusti 1969. Föga kunde man då ana att detta också skulle bli den sista månlandningen, åtminstone än så länge. Ingen har satt sin fot på månen sedan dess; inga månbaser har byggts.


Bild: 
Nasa

5 | Pale Blue Dot

När sonden Voyager-1 hade passerat Saturnus och var på väg ut ur vårt solsystem togs detta foto, den 14 februari 1990. Det var astronomen och rymdentusiasten Carl Sagan som lyckades övertyga Nasa att låta sonden vända blicken tillbaka mot jorden en allra sista gång och fotografera vår planet på rekordavståndet 6,4 miljarder kilometer.

Voyager sköts upp i september 1977 och var år 2012 den första sond från jorden som lämnade solsystemet. Nasa hoppas att få livstecken från Voyager-1 i ytterligare tio år innan den kommer så långt bort att dess termoelektriska generatorer inte längre fungerar.


Bild: 
Nasa

6 | Arktis och nordpolen

En ovanlig bild av jorden som vänder sin norra pol mot kameran. Den togs av Suomi NPP-satelliten som kretsar kring jorden från pol till pol på drygt 800 kilometers höjd. Bilden är ett lapptäcke av många bilder som satts samman, eftersom satelliten aldrig kan överblicka ett helt halvklot på en gång. Satelliten fick namn efter amerikanen Verner E. Suomi, satellitmeteorologins fader.


”Vad jag bäst kommer ihåg är tystnaden. Det var en enorm tystnad, olik all tystnad jag någonsin upplevt på jorden, så ofantlig och djup att jag kunde höra min egen kropp: hur mitt hjärta kämpade, mina blodkärl pulserade och till och med hur mina muskler rörde sig mot varandra tycktes förnimbart. Och det fanns fler stjärnor på himlen än jag trodde var möjligt. Och himlen var djupt svart, men ändå på samma gång ljus av solsken. Och jorden såg så blå, så rund och så liten och ömtålig ut: ett hem för alla människor, som måste skyddas ifrån allt ont. Jorden var helt rund. Jag tror inte jag någonsin helt förstått vad ordet rund innebär innan jag såg jorden från rymden.”

Aleksej Leonov, kosmonaut, Sovjetunionen

Bild: 
Nasa

7 | Den nattbelysta jorden

Olikheten mellan nord och syd är kanske det tydligaste helhetsintrycket. Det räcker också att jämföra Indien och Kina med Europa för att konstatera att elektrifieringen inte följer befolkningsmängden.

Människor bosätter sig helst vid kusterna och längs transportlederna. Motorvägsnätverket i USA syns tydligt, liksom transsibiriska järnvägen som sträcker sig från Moskva till Vladivostok. Också Nilens sträckning är lätt att se, från Assuandammen ända upp till Medelhavet. De ljusaste områdena är städer.


Bild: 
Nasa

8 | Vår tunna atmosfär

Den japanska astronauten Koichi Wakata twittrade bilden av den uppgående månen och jordens svagt solbelysta atmosfär den 1 februari 2014. Solstrålarna silas genom luften, böjs av och sprids på olika sätt beroende på våglängd och höjd över jorden, vilket ger ränderna olika färg.


Bild: 
Nasa

9 | Vårt sköra skydd

Utan det tunna, blå bandet skulle vi inte existera. Där finns luften vi andas, där finns vatten, där finns vårt skydd mot solens ultravioletta strålar. Atmosfären hindrar rymdpartiklarna från att tränga ner till jordytan och hjälper oss att hålla kvar värmen. Det cirka 100 kilometer tjocka atmosfärstäcket ger oss en blå himmel och röda solnedgångar. Det ger oss liv.


Bild: 
Nasa

10 | Med Saturnus som motljusskydd

Svårigheten med att fotografera jorden från den yttre delen av vårt solsystem är att kameran bländas av solen. Här har Cassini-sonden, som kretsar kring Saturnus, utnyttjat ett tillfälle när planeten skuggade solen, för att kunna ta denna sällsynta bild av jorden den 19 juli 2013. I förgrunden syns Saturnus ringar.


Bild: 
Nasa

11 | Från den mörka sidan av månen

I oktober 2014 passerade den kinesiska rymdsonden Chang’e 5-T1 bakom månen, och tog då denna bild av jorden med månens baksida i förgrunden – en sida som vi aldrig kan se här nerifrån. Rymdsondens egentliga uppdrag var att testa en ny teknik som Kina tänker använda under sin nästa månfärd, planerad till 2017. Då ska en robot landa på månens yta och hämta hem markprover till jorden.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar