Grodor finner friden i dyn. Under vintern ligger många svenska grodarter nedgrävda i dyn på sjöbottnar, där det sällan blir bottenfruset. När grodan går in i vinterdvala sjunker ämnesomsättningen. På så vis räcker den lilla mängd syre som finns i vattnet för att hålla grodan vid liv; syremolekylerna tas upp via huden. När vattnet blir varmare vaknar grodorna. Med våren kommer även parningssäsongen, och när äggen är befruktade läggs de i vattensamlingar där honan sedan vaktar äggen.
Image: David Tipling / NPL

Så vaknar naturen

Djur och växter har olika strategier för att klara den kalla, mörka och näringsfattiga vintern. Några flyttar, andra härdar ut och vissa går i dvala. Men hur går det egentligen till när de som gått i dvala bestämmer sig för att vakna igen?


Bild: Ross Hoddinott / NPL, Kim Taylor / NP

Ett tidigt samarbete

Myror + vitsippor: Till skillnad från till exempel humlor och getingar övervintrar hela myrkolonin, inte bara den befruktade honan. Det ger ett försprång när våren kommer. Vitsippan, som också är tidig, lockar myrorna att bära i väg dess frön, som slår rot och skjuter så kallade jordstammar. Därifrån växer genetiskt identiska blommor upp.

 


Bild: Duncan McEwan / NPL

Hissar en röd vårflagga

Hassel: En av de första växterna som vaknar efter vintern är hasseln. Den är så temperaturkänslig att den kan börja släppa ut pollen redan i december.


Bild: Klaus Echle / NPL

Möter en farlig värld

Grävling: När grävlingarna vaknar ur sin vinterdvala och ger sig ut för att leta mat och potentiella partner i nya områden måste de korsa bilvägar. Ett säkert vårtecken är därför överkörda grävlingar längs Sveriges vägar. Forskarna brukar säga att grävlingarnas habitat är fragmenterat. Vägarna är en barriär som hindrar inte bara grävlingar utan de flesta av skogens djur. Ett försök att minska problemet är att bygga broar eller tunnlar där djuren ska kunna passera riskfritt.


Bild: Ann-Turi Skjevik / SMHI

Årets första algblomning

Kiselalger: Under vintern bryts dött organiskt material ner i havet, så att näringsämnen som kväve och fosfor frigörs. När den tidiga vårens stormar drar fram rörs näringsämnena upp i vattenmassan. Överskottet av näringsämnen och det ökande solljuset leder till en kraftig algblomning av främst kiselalger. Detta skapar dock sällan rubriker, eftersom badsäsongen inte har börjat ännu.

 


Bild: Kaj Halberg / Biofoto / TT

Sätter genast fart mot kyrkan

Riddarskinnbagge: Under soliga vårdagar kryper riddarskinnbaggarna ut ur sina gömslen, där de övervintrat i klippskrevor och husväggar. På Gotland har riddarskinnbaggen fått namnet körkmack, då baggarna ofta sitter i stora klungor på kyrkväggar. Skinnbaggen är Gotlands landskapsinsekt.

 


Bild: Jussi Murtosaari / NPL

Låter insekterna kliva upp först

Fladdermöss:  I grottor, kyrkor och sommarstugor kan man råka väcka fladdermöss på vintern. De söker sig till mörka och ostörda platser där de sitter tätt tillsammans för att hålla värmen. När vårtemperaturen blir tillräckligt hög ger sig fladdermössen ut på jakt efter de insekter som har vaknat i vårvärmen.


Bild: Alex Hyde / NPL

Nya medusor kastar loss

Maneter: Själva maneten, eller medusan, är bara ett av flera stadier i en manets livscykel. De flesta synliga maneter överlever inte vintern. I stället är det polyperna som för generationen vidare. Polypen sitter fast på botten, och när den växer skivar den av toppen, som bildar maneter. På våren är maneterna mycket små, näst intill osynliga. Under sommaren växer de, i takt med att tillgången på mat ökar. Under sensommaren har maneterna blivit stora och då parar de sig. De befruktade äggen utvecklas till larver som simmar mot botten där de sedan sätter sig under vintern och bildar en polyp.


Bild: Kim Taylor / NPL

Värmer gummisnodden

Humlor: Hos humlorna är det bara de befruktade honorna som överlever vintern. De vaknar tidigt och kan börja flyga redan vid minusgrader. Genom att öka sin förbränning kan de höja kroppstemperaturen över de 30 grader som krävs för att kunna flyga och sedan lägga ägg. Värmen är bland annat nödvändig för att det resilin som humlan har vid vingbaserna ska fungera. Resilin är ett av världens mest elastiska ämnen och får humlans vingar att fjädra tillbaka i hög fart – så att musklerna bara behöver arbeta åt ena hållet.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor