Annons

Barn som drabbas av hjärnskador har bättre förutsättningar än vuxna att återfå en god hjärnfunktion. Det beror bland annat på att en omogen hjärna har lättare att låta andra delar av hjärnan överta uppgifter från de skadade områdena.

Bild: 
iStock

Ung hjärna kan läka bättre

Jag har en son på 1 år, som har haft en stroke och har vänstersidig hemiparesis (hjärnskada i höger hjärnhalva), och jag lever i ovisshet om hans utveckling och milstolpar. Jag undrar också vad jag kan göra för att påverka hans utveckling, som går mycket sakta (han kan fortfarande inte krypa). Jag har svårt att finna information om detta.

/Sara

Publicerad:

2016-03-15

Svar: Ett stopp i hjärnans blodtillförsel gör att nervcellernas funktion störs och en strukturell hjärnskada (kallas infarkt eller stroke) kan uppstå. För den enskilde individen är hjärninfarktens plats och volym avgörande för symtomen, som kan innebära en plötslig påverkan på sinnesfunktioner, rörelseförmåga, tankar och känslor. Om man som i detta fall har ett vänstersidigt motoriskt bortfall har man sannolikt haft en infarkt inom höger storhjärnshalva, med skada på den motoriska hjärnbarken och/eller nervbanorna.

När barn får stroke är orsakerna helt annorlunda än när vuxna drabbas, vilket har betydelse för prognosen. Bland vuxna med hjärninfarkt har cirka 2/3 högt blodtryck, hälften höga blodfetter och 1/3 diabetes. Barn har oftast helt friska blodkärl utanför infarktområdet, vilket innebär att angränsande så kallade kollateralkärl ofta kan hjälpa till att begränsa skadans omfattning.

Det är ibland ett svårt detektivarbete att försöka förstå varför ett barn drabbats av stroke, men viktigt för att om möjligt åtgärda orsakerna och minska risken för nya infarkter. Om infarkten i det aktuella fallet hade orsaker relaterade till förlossningen, är risken för nya infarkter nu sannolikt liten.

En annan viktig skillnad är att infarkten inträffat i en omogen hjärna som är under utveckling. Vid en tidig hjärnskada kan barnet sannolikt bättre än vuxna utnyttja hjärnans plasticitet – förmågan att omorganisera nervcellernas nätverk så att den förlorade funktionen i högre grad kan återhämtas. Barn har till exempel en hög grad av motorisk styrning från storhjärnans båda sidor. I samband med att nervsystemet mognar blir detta mer ensidigt. Kanske har du sett hur ett barn rör båda händerna när det till exempel klipper med en sax, ett fenomen som kallas spegelrörelser, vilket är helt normalt och försvinner i tonåren. Att ha fått en hjärninfarkt i ung ålder innebär å andra sidan ofta extra utmaningar under uppväxten och skolåren, en tid då man ska inhämta nya färdigheter samt forma sin självbild.

Det finns olika träningsmetoder för att stimulera plasticiteten och därmed förbättra motoriken. De har det gemensamt att man fokuserar på träning av det drabbade området, till exempel genom så kallad ”ci-metod”, datorbaserade träningsprogram, musikterapi etc. För små barn innebär det ofta att delta i normala barnaktiviteter, med uppmärksamhet på att aktivera den kroppshalva som används mindre. Barn- och ungdomshabiliteringens sjukgymnaster kan mer om detta och erbjuder hjälp med träning och uppföljningsprogram.

/Olof Rask, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund, specialist inom barn- och ungdomsneurologi med habilitering, ordförande Svensk Neuropediatrisk Förenings arbetsgrupp för stroke hos barn och ungdomar

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar