Annons

6 frågor till Björn Wallsten, Linköpings universitet, som har skrivit världens första avhandling inom forskningsområdet urban mining. Björn Wallsten har nyligen doktorerat vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet. 

Vår övergivna infrastruktur

Under svenska städer gömmer sig ett slags konstgjorda gruvor, fyllda av värdefulla metaller. Det handlar om kilometervis av urkopplade och bortglömda ledningar och rör, som ingen längre använder.

Publicerad:

2016-03-15

1 | Vad är urkarnas värld?

– Det är ett begrepp som jag tagit fram för att beskriva de stora mängder infrastruktur som finns kvar under våra städers gator efter att de har tagits ur drift. ”Urk” användes ofta på äldre svenska infrastrukturkartor som förkortning för urkopplad.

2 | Varför har du intresserat dig för den?

– Jag hade ett stort intresse för hållbar stadsutveckling och infrastruktur. De ansenliga mängder metaller som finns i urkar kopplar ihop dessa två intressen och visar samtidigt att hållbarhet inte bara är en energifråga, utan även i allra högsta grad en resursfråga. Planeten är ju som bekant ändlig, och min utgångspunkt är att dessa kvarlämnade ledningar och rör borde plockas upp och återvinnas för att minska resursslöseriet i vårt samhälle.

3 | Hur stora mängder järn, koppar och aluminium uppskattar du finns totalt i Sverige?

– I forskarteamet har vi gjort flest beräkningar för koppar, och har i Norrköping och Linköping kunnat visa att det bara i stadsnäten för el finns 4–5 kilo koppar per person bara i urkar. Det kanske inte låter så mycket, men om du lägger till de mängder som fortfarande är inkopplade så får du tiodubbla den siffran. Totalt i Sveriges el- och telenät finns det lika mycket koppar som det finns kvar i Sveriges största koppargruva, Aitik utanför Gällivare.

4 | Varför ska samhället bry sig om detta?

– För att den svenska infrastrukturen åldras och behöver uppdateras, är ett svar. Skulle vi lämna alla de gamla ledningarna och rören i backen när uppgraderingen genomförs, skulle det finnas kopparskrot i Sveriges infrastruktur i samma storleksordning som flertalet utvecklingsländer har koppar i användning. Eftersom koppar är en ändlig resurs på vår planet är detta oansvarigt, som jag ser det.

5 | Enligt din avhandling är det i dagsläget inte lönsamt att utvinna dessa resurser. Vad krävs för att det ska bli lönsamt?

– Det behöver bli billigare att gräva i kommunal stadsmark. Inom återvinningsbranschen skulle det också behöva utvecklas fler automatiserade återvinningstekniker, så att de som gräver upp och tar hand om urkopplad infrastruktur får bättre betalt. På riksplanet behöver Sverige ta fram en mineral resurspolitik värd namnet.

6 | Hur ser du på framtiden?

– Jag tror att världen är redo för en ”resursvändning” av samma kaliber som tyskarna genomfört på energisidan med sin Energiewende, och att vi successivt och medvetet övergår till att återvinna snarare än nyproducera metaller. Det vore otroligt mäktigt om Sverige som land vågade gå före i en sådan utveckling.

Av Patrik Hadenius

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar