Annons

När F&F ville spola snålt

Visste du att det finns en koppling mellan F&F och den snålspolande toaletten? Här skriver F&F:s tidigare chefredaktör Björn Fjæstad om vad som hände.

Författare: 

Publicerad:

2016-04-20

”Ingen verkar ha tänkt på att göra en toalett med två knappar: en som ger måttligt med vatten och en som ger mycket lite. Då skulle man kunna avpassa spolningen efter behovet.”

Så skrev jag i en kort notis i Forskning & Framsteg 1/1993 med anledning av att det i USA just hade börjat marknadsföras en spoltillsats som gav gamla toaletter denna möjlighet.

Lågspolande toaletter hade funnits länge både i Sverige och utomlands, och somliga som var miljömedvetna men hade en gammal högspolande toa hade minskat vattenåtgången genom att lägga en tegelsten i vattencisternen. Gott nog, men dessa lösningar gav inte toalettbrukaren någon valmöjlighet.

F&F har som bekant Sveriges kunnigaste läsekrets, så det inflöt snart flera läsarbrev. Bland annat skrev Rune Lundqvist på Muskö, tidigare planeringschef på Gustavsberg, att företaget i mitten av seklet tillverkade just sådana toaletter för den danska marknaden. Spolvolymerna var 9 respektive 3 liter.

Ebbe Adolfsson i Haninge meddelade att även Ifö i Bromölla hade erbjudit en sådan toa i Danmark. De två möjligheterna var märkta Store respektive Lille.

Och Bertil Nyman på byggbolaget NCC skrev att företaget år 1989 hade deltagit i en tävling om energisnåla hus utlyst av Stockholms fastighetskontor. NCC:s förslag, som utsågs till en av tre vinnare, innehöll bland mycket annat en toalett med två knappar för olika spolmängd. Men på grund av den dåvarande fastighetskrisen kom inget av de vinnande förslagen att utföras.

Till sist berättade Jan Fallan i Stockholm och Eva Alexandersson i Saltsjöbaden i varsitt brev om ett anslag på toaletten på ett danskt hotell för länge sedan – när det var särskilt angeläget att spara på vatten – som löd: Træk ikke för bimmelibim, kun for bimmelibum.


Den här knappen saknade F&F:s tidigare chefredaktör redan i början av 1990-talet.

Bild: 
iStock

Det var alltså inte så, som jag trodde i början av år 1993, att ingen hade tänkt på möjligheten med dubbelspolande toaletter, men de var ännu extremt sällsynta. Nu, år 2016, går det knappast att finna en nyinstallerad toalett någonstans i världen som inte erbjuder valet mellan stor och liten spolning. Och även den stora spolningen är långt snålare än förr i tiden. En typisk vattenklosett från förra halvan av 1900-talet, med vattencisternen uppe vid taket, spolade ut 14 liter vatten. I dag spolar en typisk dubbeltoa som mest ut 4 liter, och 2 liter i lilla spolningen.

Som så många gånger både tidigare och senare var alltså Forskning & Framsteg mycket tidigt ute med något som senare skulle bli världsstandard. Och några år längre in på 1990-talet fick vi på redaktionen höra att F&F:s notis och de påföljande läsarbreven faktiskt hade påverkat svenska tillverkare av toalettstolar att ta upp idén på nytt och så småningom genomföra den fullt ut.

Björn Fjæstad, chefredaktör för F&F 1979–2010

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar