Annons
Bild: 
iStock

Så rullar du bäst

Varför är det så mycket tyngre att trampa en cykel försedd med kompakta däck jämfört med om samma cykel är försedd med traditionella, luftfyllda däck?

/Inga i Malmö

Publicerad:

2016-04-19

Cykeldäckens rullmotstånd är det som vid normala hastigheter, upp till cirka 15 km/h, står för det mesta av motståndet när man cyklar. Vid högre hastigheter dominerar i stället luftmotståndet. Rullmotståndet beror främst på energiförlusten när det rullande däcket kontinuerligt deformeras mot asfalten. Hur stort detta motstånd är beror bland annat på hur mycket gummi som deformeras. Genom att öka trycket i ett luftfyllt däck kan man minska kontaktytan mot asfalten och mängden gummi som plattas till. Därför går en cykel lättare med välpumpade däck. En annan faktor som påverkar rullmotståndet är gummiblandningens egenskaper. Att alla däck inte har en och samma ”optimala” gummiblandning beror på att ett däck ska vara bra på många olika saker, exempelvis ha ett bra grepp på både torr och våt asfalt, lågt rullmotstånd, vara tyst, slitstarkt, miljövänligt, samt att det inte får kosta för mycket. Förbättrar man en av dessa egenskaper leder det oftast till en försämring av en annan.

Huruvida solida däck generellt har högre rullmotstånd än traditionella luftfyllda däck kan jag inte uttala mig om. Det finns tillverkare som hävdar att deras solida däck rullar lika lätt som luftfyllda däck. Men om de solida däcken rullar tyngre kan det finnas flera anledningar till detta. Det kan vara så att det solida däcket har en större mängd gummi som deformeras vid rullning, vilket i så fall bidrar till ökat rullmotstånd. En annan tänkbar anledning är att materialkraven på det solida däcket – att det ska kunna bära upp cyklistens tyngd samt ha rätt fjädrande egenskaper – innebär att man varit tvungen att välja en gummiblandning som ger större rullmotstånd.

Dessutom kan vi anta att solida däck är tyngre än luftfyllda. Det påverkar visserligen inte rullmotståndet direkt, men gör att cykeln blir trögare att accelerera.

/Mattias Hjort, forskare i fordonsteknik och däck vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar