Annons

Har du tankar och idéer om det du just läst? Mejla mig! patrik.hadenius@fof.se

Därför har vi rätt till vetenskap

Publicerad:

2016-05-23

N:s deklaration för mänskliga rättigheter innehåller 30 artiklar. Den första lyder ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.”

Artikel 27 är mindre känd. Den handlar bland annat om kultur och vetenskap och inleds: "Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner."

Jag fick nyligen anledning att läsa på om mänskliga rättigheter när jag blev inbjuden till Hersby gymnasium på Lidingö. Mitt uppdrag var att i ett tal motivera varför rätten till kultur och vetenskap är så universell att den ska stå bland de 30 artiklarna.

Mitt föredrag råkade sammanfalla med att Aftonbladet avslöjat att flera IS-terrorister tagit sig till Sverige samtidigt som kungen skulle fira sin 70-årsdag. Enligt kvällstidningen fanns det anledning att tro att en katastrof skulle kunna ske.

Jag försökte problematisera det och säga att det ju kunde bli precis motsatsen. Det kunde inträffa en anastrof. Om till exempel terroristerna blir gripna.

En anastrof betyder något stort, plötsligt och positivt. Det är ursprungligen en vetenskaplig term och i Forskning & Framsteg har bland annat Herrick Baltcheffsky skrivit om begreppet i artiklar 1977 och 2012.

Big Bang var en anastrof, livets uppkomst likaså.Ja, listan över upptäckter som lett till anastrofer kan göras lång. Men trots att det finns både katastrofer och anastrofer, talar vi oftare och hellre om katastrofer. Vi berättar om katastrofer som varit, och oroar oss för dem som kommer.

Det kan tyckas naturligt och logiskt. Vi måste analysera katastroferna som ägt rum för att undvika eller förbereda oss för dem som kommer.

Men vår benägenhet att se katastroferna gör att vi missar anastroferna.

Vi tror att det värsta snart ska hända.

Ändå är anastroferna troligen fler än katastroferna. Världen har inte gått under. Tvärtom är världen en bättre plats i dag än för 10, 100 och 1 000 år sedan.

Världen är komplicerad. Det kan man till exempel se om man tar del av Brottsförebyggande rådets statistik. Här syns kanske inte i första hand katastrofer eller anastrofer, utan snarare små förändringar. Några till det sämre, andra till det bättre.

Villainbrotten har ökat de senaste tio åren. Antalet lägenhetsinbrott är oförändrade. Bilinbrotten har minskat. Antalet dödade och skadade i trafiken minskar. Ja, i trafiken kan man nästan ana en anastrof. Antalet dödade har nära nog halverats på tio år.

Visste du det? Om du trodde att trafiken blivit farligare vågar du dig kanske inte ut. Okunskapen om hur världen ser ut kan leda till att vi är mindre fria.

Och här är ett av skälen till att rätten till kultur och vetenskap är en artikel i deklarationen om mänskliga rättigheter.

Det är genom att ta del av kultur och vetenskap som vi kan njuta av det som redan är gott och försöka förändra det som är dåligt. Om vi undviker att ta del av kultur och vetenskap begränsas vi. Vi blir inskränkta och faktaresistenta.

Vi har rätt till kultur och vetenskap för att vi bättre ska se och förstå världen som den verkligen är. För då kommer vi att märka att den är rätt bra redan.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar