Annons

Den tidigare hyllade kirurgen Paolo Macchiarini är nu misstänkt för flera fall av fusk och oetisk hantering av patienter.

Bild: 
Lina Alriksson / DN / TT

Macchiarini misstänkt för ytterligare fusk

En ny utredning mot skandalkirurgen Paolo Macchiarini gäller en lungskadad man som senare avled. Han fick en behandling som är ifrågasatt, både etiskt och vetenskapligt.

Författare: 

Publicerad:

2016-04-27

I november 2011 hamnade en 23-årig man på akuten efter att ha andats in släckt kalk (kalciumhydroxid). Skadorna i luftvägarna blev så svåra att han behövde hjälp att andas med konstgjord lunga, så kallad ecmo.

När inget annat hjälpte bestämde sig en grupp läkare under ledning av kirurgen Paolo Macchiarini – numera sparkad från Karolinska institutet på grund av sina livsfarliga operationer med luftstrupar av plast – för att göra ett experiment.

De isolerade vissa celler från mannens blod och sprutade in dem i hans luftstrupe. Dessutom gav de honom stora doser erytropoetin (epo), ett läkemedel mot blodbrist som även används som dopingmedel. Den experimentella behandlingen var inte tidigare testad på någon människa, eller på något försöksdjur.

Paolo Macchiarini och hans medarbetare beskriver vetenskapen bakom metoden i en rapport publicerad i tidskriften Respiration i november förra året. De utgår från en studie som tyder på att skadade grislungor repar sig en aning efter behandling med grisens egna benmärgsceller (inte blodceller som forskarna använde). Det märkliga är att den studien publicerades i mars 2013 – mer än ett år efter att 23-åringen avlidit.

Forskarna motiverar alltså sitt val av behandling med experiment som ännu inte var publicerade när de utförde behandlingen.

– Det är inte logiskt, och det är en av sakerna vi måste få klarhet i, säger Henrik Grönberg, prorektor vid Karolinska institutet och ansvarig för en utredning om misstänkt oredlighet i forskning.

Han har skickat frågor till artikelns samtliga 26 medförfattare som ska besvaras inom en månad. F&F har varit i kontakt med flera av dem, men ingen vill uttala sig.

I sin rapport skriver forskarna att inget etiskt tillstånd var nödvändigt eftersom den experimentella behandlingen var vård i en ”desperat klinisk situation”, och inte forskning. Samtidigt togs mängder av prover som sedan redovisades i en vetenskaplig artikel, vilket skulle kunna kallas forskning. Klinisk forskning på människor kräver alltid ett etiskt godkännande. Den pågående utredningen ska avgöra vilken etisk prövning som borde ha gjorts.

Läkarna förde in blodceller och epo via ett bronkoskop – ett slangformat instrument – i 23-åringens lungor. De hoppades att hormonet epo på något sätt skulle lindra inflammationen. Dosen var nästan fyra gånger högre än den rekommenderade maxgränsen vid injektioner. I höga halter kan hormonet höja blodtrycket, vilket ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och dödsfall.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar