Annons

En konsertpianist får snabbare förbindelser i de delar av hjärnan som styr händerna.

Bild: 
Istock

Omdömets storlek syns i hjärnan

Jag har hört att omdömescentrum är den del av hjärnan som sist blir färdigutvecklad, i genomsnitt först i 25-årsåldern. Vilka forskningsrön visar detta? Gäller det båda könen?

/Göran C-O Claesson

Publicerad:

2016-12-22

Hjärnan förändras under hela livet. Inlärning och förändrade tanke- och beteendemönster förutsätter en plastisk hjärna, det vill säga föränderlig och formbar. Denna plasticitet minskar gradvis och ändrar karaktär under livet, men den finns kvar i olika omfattning i olika områden. En hjärna blir därmed aldrig färdig.

Kopplingar mellan nervceller förstärks eller försvagas beroende på vilka uppgifter som vi ställs inför och hur vi lever våra liv. Det sker även en viss nybildning av nervceller i områden som är viktiga för minne och inlärning. Fysisk träning och lagom svåra utmaningar gynnar hjärnans plasticitet, medan stress och avsaknad av stimulans har motsatt effekt. En välfungerande hjärna förutsätter inte enbart att olika hjärnstrukturer ska kunna lösa uppgifter på ett effektivt sätt, informationen ska även kunna kommuniceras effektivt mellan olika strukturer. Denna kommunikation förbättras drastiskt under de första 20–25 åren i livet, framför allt genom att nervledningshastigheten ökar, eftersom det byggs upp ett skikt av myelin runt de delar av nervcellen som kan förmedla information vidare till andra nervceller. Denna myelinisering gör att hjärnan blir bättre på att klara olika uppgifter.

Graden av myelinisering används också ibland som ett mått på hjärnans mognadsgrad, och då ser man att de områden i pannloberna som är viktigast för ett gott omdöme är de som myeliniseras sist – vilket också är tydligt i beteenden som risktagande och i försäkringsbolagens avgifter för unga bilförare. Det finns inte så mycket data angående könsskillnader i detta avseende, men det kan nämnas att det finns stora individuella skillnader i hjärnans mognadsgrad i 20-årsåldern och att myeliniseringen påverkas av vad vi tränar på, vilket är värt att tänka på. En konsertpianist kan efter år av träning ha kraftigt myeliniserade bansystem i de hjärnområden som styr händernas och armarnas motorik.

/Lennart Högman, forskare i psykologi, Stockholms universitet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar