Annons

Det finns ingen naturlag som säger att arvsmassa måste bestå av just dna.

Bild: 
iStock

Arvsmassa kan byggas på andra sätt

Varför verkar det bara finnas en enda lösning för liv, nämligen dna? Varför har inte någon alternativ princip för liv utvecklats på jorden?

/Lauri

Publicerad:

2017-03-09

Dna är en genial molekyl – som en oerhört lång spiraltrappa uppbyggd av fyra olika trappstegshalvor (kvävebaser) som parvis passar ihop och bildar trappstegen. Denna konstruktion är en förutsättning för effektiv kopiering vid celldelning. Effektiv informationslagring är en annan viktig egenskap och här fungerar dna enligt samma principer som en dator – informationen lagras genom att sekvensen av fyra enkla molekyler varieras (hos datorn varierar sekvensen av nollor och ettor). Det vore inte konstigt om en liknande molekyl, men uppbyggd av andra byggstenar, till exempel andra kvävebaser, skulle ha liknande egenskaper. Det är också högst troligt att den nyckel (triplettkod) som översätter följden av kvävebaser till aminosyror när protein bildas, skulle kunna fungera lika bra i en annan version än den som är gemensam för allt liv på jorden. Att allt liv på jorden ändå har samma dna-byggstenar och samma triplettkod har bara en möjlig förklaring, att det har samma ursprung och härstammar från en första urcell.

Har då livet bara uppstått vid ett enda tillfälle på jorden? Det vet vi inte. Det kan ha existerat parallella livsformer i ursoppan, med andra molekyler än dna, eller med andra nycklar som kodar för protein. Av någon anledning har dessa livsformer i så fall försvunnit – antingen på grund av sämre egenskaper eller av ren otur. Till slut fanns bara den livsform kvar som har just det dna, de kvävebaser och den triplettkod som vi fortfarande har i dag.

Förmodligen har uppkomsten av nya livsformer vid senare tillfällen i jordens historia förhindrats av de redan etablerade organismerna, som framgångsrikt utnyttjat praktiskt taget allt utrymme och alla resurser.

Om vi skulle upptäcka liv på en annan planet är min gissning att dess kopieringsmolekyl skulle bygga på liknande principer som vårt dna, men bestå av något helt annat.

/Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, Göteborgs universitet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar