Annons

Vissa exemplar av koraller är tåligare än andra. Forskarna använder dem för att hjälpa skadade bestånd att återhämta sig.

Bild: 
Franco Banfi / NPL

Att rädda ett korallrev

Ungefär 75 procent av jordens korallrev är hotade. Forskning & Framsteg har besökt forskare på Maldiverna som utvecklar nya metoder för att rädda korallerna. Bland annat tar de hjälp av dykande turister.

Författare: 

Publicerad:

2017-03-09

En solig dag 1998 hade turisterna på Vabbinfaru – en av Maldivernas många små öar – som vanligt snorklat i det turkosblå vattnet. De hade sett både havssköldpaddor och clownfiskar, men när de kom upp på land klagade de. Det var något fel på korallrevet. De intensivt orange, neonrosa, blå och gröna färgerna, som de hade sett dagen före, hade bleknat. Skulle det vara så här?

Personal från turisthotellet på Vabbinfaru utrustade sig med cyklop och kameror för att se med egna ögon. De kunde snabbt konstatera att något var fel, väldigt fel, men de hade ingen aning om vad de skulle göra. I stället tvingades de se på när korallerna bleknade ännu mer för att slutligen bli helt kritvita. Det var som att simma runt i en vintervärld.

– Den här blekningen beror på att de små alger som bor inuti korallerna stressas. Det är algerna som ger korallerna färg. Men när algerna stressas av för varmt vatten i kombination med solljus bleknar de. Den processen är i sin tur giftig för korallen. Vi vet inte om det är korallerna som då stöter ifrån sig zooxanthellerna, som algerna kallas, eller om de lämnar självmant. Men försvinner gör de hur som helst, och lämnar efter sig tomma vita kalkskelett. Det är då allt blir vitt, säger Steve Newman, forskare och marinbiolog.

I samband med detta börjar klockan ticka. Om vattnet kyls ner inom de närmaste veckorna kommer zooxanthellerna tillbaka. Om inte så dör korallerna.

Detta var den första globala korallblekningen i modern tid och den drabbade – förutom Maldiverna – också Jamaica, Filippinerna och Australien. Den orsakades av väderfenomenet El Niño, som ledde till att havet blev varmare. Korallerna, som är mycket känsliga för temperaturhöjningar, tog stryk direkt.

Maldiverna hade precis etablerat sig som turistnation när blekningen började. Landet består av 1 190 små öar med en sammanlagd befolkning som motsvarar antalet invånare i Malmö, ungefär 300 000 personer. Korallreven var redan från början turistnäringens stora dragplåster. Men i takt med att bilder på döda korallrev kablades ut i internationella medier, minskade antalet besökare. Hotelldirektörerna, som investerat stora summor i jättelika lyxanläggningar, såg sig om efter alla tänkbara lösningar på problemet.

– På flera håll dog 90 procent av korallreven, och blekningen var en enorm katastrof. Men händelserna hjälpte till att sprida kunskap. Plötsligt ville alla resorter värna om sina korallrev, säger Steve Newman.

Han arbetar på Banyan Tree på Vabbinfaru sedan ett par år tillbaka. Här började man skydda rev och plantera nya koraller redan 1996, det vill säga före den stora blekningen. Och det var här som man för första gången tog hjälp av turisterna för att kunna återplantera koraller och rädda reven som skadades vid blekningen 1998.

Korallfragmenten plockades från de enstaka rev som hade överlevt, ungefär som att ta skott i en trädgård. Där en korallgren knipsades av växte en ny ut. På så sätt skadades inte den ursprungliga korallen.

– När man ska plantera ett träd tar man ett skott och sticker ner i en kruka. Om man tar fragment av korall och sätter fast i till exempel cement så kommer det att växa fram en ny koloni, förklarar Nadia Alsgoff, som är kollega till Steve Newman.

För att få till ett varierat rev såg man också till att plantera flera olika arter. Utan alla extrahänder från turisterna hade det aldrig varit möjligt att plantera nya koraller i så pass hög utsträckning som man gjorde. Hotellägare från alla möjliga öar kom åkande för att inspireras och för att lära sig skydda och återskapa korallrev. De återvände till sina hotell med körscheman och tips på hur man kunde inkludera gästerna i arbetet.

Koraller som planteras på cement direkt på havsbotten växer förhållandevis långsamt. Därför har man provat att låta rep och metallramar fungera som plantskolor. På så sätt har tillväxten kunnat ske betydligt snabbare.

Steve Newman och hans kolleger använder även elektricitet för att bygga rev. Faktum är att de var först i världen med att utveckla denna teknik. Koraller använder mineraler från havsvattnet som byggnadsmaterial. Normalt måste korallen själv samla in dessa mineraler. Genom att sänka ner metallramar i vattnet och skicka en svag ström genom metallen skapas en kemisk reaktion som får mineralerna att kristallisera på metallens yta. Detta gynnar i sin tur tillväxten av kalksten, en av de grundläggande byggstenarna i korallreven, vilket ger förutsättningar för en snabbare återbyggnad. Arbetet har rönt uppmärksamhet världen över.

– Vi genererar el genom solpaneler, så det är grön el. Och det är en väldigt låg spänning. Det är inte så att håret reser sig om man simmar för nära, säger Steve Newman.

Sakta började reven återhämta sig, och efter sju år kunde Maldiverna återigen stoltsera med friska och välmående korallrev.

Även i svenska vatten har man gjort försök med att återplantera förstörda koraller. I Kosterfjorden på västkusten finns Säckenrevet, Sveriges enda kvarvarande kallvattenrev – som i nuläget är akut hotat.


Korallrev påverkade av blekning.

Bild: 
Johan Jarnestad

– Förr undvek fiskare att fiska på korallreven för att slippa få sina nät förstörda. Men när de nya bottentrålarna kom på 1980-talet manglade man rakt genom reve – det blev bara korallgrus kvar. Nu har man infört bottentrålningsförbud, men sex av sju kända korallrev i Kosterhavet hann förstöras, säger Susanna Strömberg på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

De norska reven har klarat sig lite bättre eftersom de befinner sig på djupare vatten. Susanna Strömberg har försökt hjälpa de svenska reven på traven genom att återplantera med norska koraller. Det har dock visat sig ta längre tid än väntat. Det mesta man visste om korallernas förökning sedan tidigare var baserat på tropiska koraller. Susanna Strömberg fick börja från början och studera förökningsprocessen i detalj. Hur betedde sig larverna och vilka material föredrog de att sätta sig på? Tillsammans med kollegan Ann Larsson fokuserade hon på den så kallade ögonkorallen. Deras forskningsresultat har också använts som utgångspunkt i ett skotskt korallprojekt.

Kallvattenkorallerna finns längs stora delar av Europas Atlantkust, men också i Mexikanska golfen, utanför Sydamerika, Afrika, Australien och på Nya Zeeland. Precis som de tropiska korallerna är de kraftigt hotade och mår inte bra av varmare vatten. Ett annat problem är den försurande effekten från koldioxidutsläppen. Dessa sänker havens pH-värde och gör det svårare för korallerna att bilda sina kalciumskelett.

Susanna Strömberg och Ann Larsson hoppas på att få nya forskningsmedel för att fortsätta detaljstudera den svenska ögonkorallen. De vill också följa upp hur det har gått med återplanteringsprojekten. Till dess står arbetet och stampar.


Törnekronan är en sjöstjärna som äter koraller – och trivs när vattnet blir varmare. För att minska skadorna på korallreven jagar lokalbefolkningen sjöstjärnorna med harpun.

Bild: 
Linn Bergbrant


Genom att skicka en svag ström genom metallkonstruktioner under vattnet kan forskarna hjälpa korallerna att samla byggmaterial till sina skal. Processen leder till att mineral i havsvattnet kristalliserar på metallen.

Bild: 
Linn Bergbrant


För att plantera en hektar korallrev krävs cirka 10 000 korallfragment. Ett sätt att återplantera är att fästa fragment av korall i cement.

Bild: 
Linn Bergbrant


När korallreven dör finns det fortfarande många fiskar som trivs, så länge strukturen finns kvar. De flesta arter äter inte koraller. De använder revet som skydd för större fiskar och som barnkammare.

Bild: 
Linn Bergbrant

År 2015 drabbades Maldivernas korallrev av ännu ett dråpslag. För att förklara vad som hände går Steve Newman ner till båtbryggan. Försedda med cyklop hoppar hans kolleger Mohamed Arzan och Nadia Alsgoff i vattnet.

– Där! ropar Steve Newman och pekar åt höger.

Mohamed Arzan dyker ner och kommer upp med en så kallad törnekrona som han spetsat på en harpun. Det blålila djuret är en korallätande sjöstjärna, helt täckt av taggar. Den är giftig och suger sig fast vid sitt byte. Steve Newman berättar att det gör ont. Han talar av erfarenhet.

– Törnekronan har inga problem med varmare vatten, och 2015 tog den över totalt. Djuren formar en linje. Man ser dem gå fram över revet och bakom dem finns ingenting kvar. De äter alla koraller i sin väg. Vi tar fysiskt bort dem från revet. Normalt plockar vi tio i månaden, men när det var som värst plockade vi 700 i timmen. Det kändes som att försöka fylla en hink med ett hål i botten, säger Steve Newman.

Några rev lyckades de rädda, medan andra totalförstördes. Samtidigt hade också Stora barriärrevet i Australien ett stort utbrott av törnekronor.

Med sina två meter över havet är Maldiverna det lägst liggande landet i världen och öriket krymper ständigt. I takt med havsnivåhöjningen begravs ö efter ö under vattnet. Kartorna har redan ritats om flera gånger. Här spelar korallreven en avgörande roll: De fungerar som naturliga barriärer mot stormar och vågor. Utan dem vore öarna ännu mer utsatta för klimatförändringar.

Det är alltså ingen slump att Maldiverna 1997 blev ett av de första länderna att skriva under Kyotoprotokollet – en internationell överenskommelse om utsläppsbegränsningar – och att man valt att satsa hårt på grön energi. Det ställs också höga krav på landets cirka 200 lyxhotell.

– Alla nya resorter måste ha en marinbiolog anställd. Regeringen kräver det. Det är ganska anmärkningsvärt och oerhört positivt. På många platser i världen ses turismen som en del av problemet. Här på Maldiverna är det motsatsen. Turismen kan vara en del av lösningen. De senaste 25 åren har korallreven också blivit marina reservat, och de lokala fiskarna får bara fiska på öppet vatten, säger Steve Newman.

Våren 2016 var det dags igen. Maldivernas korallrev föll offer för ännu en värmebölja till följd av El Niño. Men den kom inte som en överraskning, eftersom klimatmodeller hade förutsagt händelseförloppet. Därför hann marinbiologerna på Maldiverna märka ut sina rev och förbereda olika forskningsprojekt.

Korallblekningen börjar när vattentemperaturen överstiger 31,5 grader. Efter några veckor med denna temperatur dör korallerna. Denna gång överskreds temperaturtröskeln hela 80 dagar. Det är mer än elva veckor. I lagunerna uppmättes temperaturer på 33,6 grader.

– Den senaste blekningen blev allvarligare än vi hade trott. Det har så klart påverkat en hel del, men det är långt ifrån kört. Vi är positiva. Det är ingen slump att jag har bosatt mig här på Maldiverna.

Från början kommer Steve Newman från Storbritannien, men han har tillbringat nästan hela sitt yrkesverksamma liv i tropiska länder. I 17 års tid har han övervakat korallrev på bland annat Bahamas och Jamaica. Han har också arbetat fram en handbok som används av människor som arbetar med korallrev i Karibien.

Han beskriver Maldiverna som en helt unik plats, väsensskild från exempelvis Karibien, som har stora utmaningar i form av mycket jordbruk, ostadigt väder, överfiske och hög befolkningstäthet i kombination med kraftig befolkningsökning. Alla dessa effekter utgör hot mot korallreven. Men på Maldiverna finns få människor, stränga fiskeregler och ett begränsat jordbruk.

– Det är lättare att göra skillnad här, säger Steve Newman och pekar ut överfisket och invånartätheten som de två faktorer som förutom klimatförändringarna gör störst skada på korallreven.

Under sina två år i Jamaica såg han ett fåtal fiskar som var större än 20 centimeter. Just Jamaica pekas – tillsammans med Filippinerna och Indonesien – ut som de tre länder i världen vars korallrev är som mest akut hotade och nära utrotning.

Steve Newman och hans kolleger på Maldiverna befinner sig mitt uppe i en av de mest intensiva forskningsperioderna någonsin. Ända sedan blekningen förra våren har de samlat på sig alla tänkbara data för att kunna dra slutsatser inför kommande blekningar. De jagar också rev som överlevt – dessa är ju en förutsättning för att de döda reven ska kunna återskapas. Nu gäller det att se till att de inte blir uppätna av törnekronor.

– Vi har hittat överlevande rev på de mest oväntade ställen. Till exempel har vi sett koraller i väldigt grunda områden som helt enkelt lyckats anpassa sig till det varmare vattnet och överlevt. De som varit starka nog att överleva den här blekningen kommer förmodligen att överleva även nästa blekning. Deras avkommor kommer att vara tåliga. Det är väldigt positivt, säger Steve Newman.

Han ser detta som den mest storskaligt hållbara lösningen, att lokalisera motståndskraftiga rev och försöka skydda dem. Det är också en av anledningarna till att Steve Newman numera ingår i ett nystartat forskarråd på Maldiverna. Sammanlagt har forskarna samlat data om blekningens påverkan från cirka 75 rev i landet och tittat på faktorer som art, levnadsdjup och täthet. Just nu är de i full färd med att jämföra rev som ätits upp av törnekronor med rev som drabbats av blekning. Vilka har klarat sig bäst? De jämför också elektriska rev med andra artificiella rev för att se vilka som återhämtar sig snabbast. Slutligen jämför de naturlig återhämtning med de planterade reven. De räknar med att de artificiella reven är klart mer effektiva, men vill inte ta något för givet.

– Det är en väldigt spännande tid för en forskare, säger Steve Newman.

Han är övertygad om att de maldiviska reven kommer att återhämta sig – och det ganska snabbt. Redan inom ett par år räknar han med att se tydliga resultat.

– Varenda sten du ser på stranden har en gång i tiden varit en korall. Vi tänker ”det är en sten”, men egentligen är det en död korall. Nya koraller kommer att sätta sig på den gamla strukturen. Det är så rev byggs upp genom årtusenden. Senast våra rev blektes tog det cirka sju år innan de var helt återställda. Med den nya tekniken tror jag att det kan gå snabbare den här gången. Vi räknar med två till fem år.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar