Annons

Illustration av hur fibriller av vassle-protein pressas ihop i en smal kanal, med hjälp av vattenstrålar.

Bild: 
DESY / Eberhard Reimann

Ostrester blir till spindeltråd

Forskare vill härma silkesmasken och tillverka stark och elastisk tråd. Råvaran tar de från mejeriet.

Författare: 

Publicerad:

2017-01-25

Har du brett messmör på frukostmackan, eller ätit vasslebaserat kosttillskott? Då har du fått i dig restprodukter från osttillverkning – som nu även kan omvandlas till konstgjord silkestråd. Det är Christofer Lendel på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som tillsammans med kolleger har utvecklat en teknik som får vassleprotein att bilda trådliknande strukturer.

– Dels är det intressant att använda en industriell biprodukt, dels är proteiner i vassla kända för att bilda ordnade nanostrukturer, säger Christofer Lendel.

Forskarna utgår från en lösning med vassleprotein. I rätt kemisk omgivning bildar molekylerna små, avlånga strukturer som kallas fibriller. Därefter imiterar forskarna den metod spindlar använder för att spinna trådar: De pressar ihop lösningen i en smal kanal med hjälp av vattenstrålar, samtidigt som de ändrar surhetsgraden. Fibrillerna tovar då ihop sig till fibrer, som har likheter med dem som bygger upp naturlig silkestråd.

– Nu har vi visat att vi kan göra trådar. Men det är långt ifrån egenskaperna hos naturligt silke. Framför allt är det inte lika starkt, säger Christofer Lendel.

I speciella röntgenexperiment har forskarna studerat hur fibrerna som bildas hänger samman. Det visar sig att fibriller som är kortare och krokigare hakar bättre fast i varandra, och har lättare att forma trådfibrer än de som är långa och raka. Fibrillernas form kan styras genom att ändra koncentrationen i proteinlösningen.

De här lärdomarna vill forskarna nu utnyttja för att förbättra processen. Målet är nya sorters fibrer med skräddarsydda egenskaper. Men om det blir fråga om tillverkning i stor skala tycker Christofer Lendel inte att vassla är den bästa råvaran, eftersom den är värdefull som livsmedel.

– I framtiden tänker jag mig att man ska försöka hitta andra proteinråvaror som fungerar lika bra, eller bättre. Till exempel restprodukter från oljeväxter, som raps eller lin.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar