Annons

Tiktaalik roseae kunde sannolikt se byten ovanför vattenytan. Den är en evolutionär länk mellan fiskar och de första fyrfotadjuren som levde på land.

Bild: 
Malcolm A. MacIver

Ögon viktigare än ben för att ta sig upp på land

Det var inte lemmar som var förutsättningen för ryggradsdjurens utveckling från vattenlevande till landlevande arter. Det som krävdes var bättre ögon.

Författare: 

Publicerad:

2017-03-09

De första ryggradsdjuren som på allvar lämnade vattnet och började leva på land uppstod för ungefär 385 miljoner år sedan. Ett amerikanskt forskarteam har studerat fossil och gjort datasimuleringar av ryggradsdjurens evolution för att ta reda på mer om hur det gick till. Analyserna visar att det skedde en mycket snabb utveckling av djurens ögon precis innan de första landlevande arterna uppstod. Ögonens storlek tredubblades och de flyttade från sidorna till huvudets ovansida – och detta ägde alltså rum medan arterna fortfarande levde i vatten. Forskarna menar att en förbättrad syn var själva förutsättningen för klivet upp på land.

– I vatten kan man bara se saker på kort avstånd och stora ögon förbättrar inte synförmågan nämnvärt. Men på land medför stora ögon kraftig förbättring av synen, säger Malcom MacIver, professor i biomedicinsk teknik vid Northwestern university i USA och en av forskarna bakom studien, som har publicerats i PNAS.

Den förbättrade synen medförde att de vattenlevande ryggradsdjuren kunde se de leddjur som redan levde uppe på land, exempelvis tusenfotingar, och sträcka sig eller hoppa för att nå dessa byten från vattnet, en jaktmetod som påminner om krokodilernas. Landlevande kryp var en outnyttjad och riklig resurs – och när ryggradsdjuren väl kunde se och jaga dessa djur, så började en gradvis anpassning till ett liv på land. Lemmar utvecklades, men detta hände alltså efter det att synen hade förfinats.

Den förbättrade synen har också bidragit till utvecklingen av tankeförmågan, menar forskarna.

– När man kan se fiender och byten på långt avstånd så finns det förutsättningar för att göra avvägningar och att välja mellan olika handlingar, till skillnad från när man bara ser dem på riktigt nära håll och inte har något annat alternativ än att reagera blixtsnabbt, säger Lars Schmitz, paleontolog och docent vid Claremont McKenna, Pitzer och Scripps colleges, som också har deltagit i studien.

Det har tidigare förslagits att livsvillkoren i haven försämrades och att det var därför vissa ryggradsdjur tvingades anpassa sig till ett liv på land. Det kan ha handlat om ökande temperatur, för låg syrenivå eller kanske för hög salthalt. Den teori som nu presenteras av det amerikanska forskarteamet – att det var de rikliga resurserna på land som lockade upp ryggradsdjuren ur vattnet – har också föreslagits tidigare. Men att detta krävde en snabb och omfattande evolution av ögonen är en helt ny tanke, som sannolikt kommer att debatteras flitigt framöver.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar