Annons
Ett fält av stjärnor och röda stråk av vätgas. I mitten ett litet område inramat av tre ljusa ringar som bildar en timglasform.

Mitt i bilden syns resterna av supernovan, inramad av tre gåtfulla ringar av materia.

Bild: 
NASA, ESA, R. Kirshner, P. Challis, ESO/NAOJ/NRAO/A. Angelich, NASA/CXC/SAO.

Så åldras en supernova

Författare: 

Publicerad:

2017-02-28

För 30 år sedan träffades jorden av ljuset från en exploderande stjärna i Stora Magellanska ­molnet, en liten granngalax till vår Vintergata. Ingen annan supernova har observerats så nära jorden sedan teleskopet uppfanns på 1600-talet.

Nu har rymdteleskopet Hubble tagit en ny bild av supernovan, som kallas SN1987A. Den ingår i en bildserie som visar hur området kring explosionen påverkas och förändras genom åren.

Platsen för supernovan omges av tre ringar, som astronomerna inte riktigt har kunnat förklara ännu. Den inre ringen är ungefär ett ljusår i diameter, och består av material som stjärnan troligen kastade av sig 20 000 år innan den exploderade. Chockvågen från supernovan hettar upp ringen och får den att lysa.

6 bilder av en ring med en ljus fläck i mitten, alla märkta med årtal 1994-2016.

20000 år innan stjärnan exploderade skickade den ut en ring av material. Efter supernovautbrottet har ringen har gradvis hettats upp av chockvågen.

Bild: 
Nasa, ESA, och R. Kirshner och P. Challis

Läs mer om SN1987A i Jesper Sollermans artikel ur F&F 2/2007.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar