Annons

Den kraftiga stormen som svepte in över Sverige den 7 januari 2005 fällde närmare 75 miljoner kubikmeter skog.

Bild: 
Joakim Berglund / TT

Stora stormar får många namn

Vilken namngivningspraxis gäller för stormar i Sverige?

/Anders L.

Publicerad:

2017-04-13

Vi har ingen längre tradition av att namnge stormar och oväder i Sverige. Historiskt har vissa svåra oväder i efterhand fått namn efter det område som berörts eller efter den dag som ovädret passerade. Exempel på detta är Ölandsstormen 1985, julstormen 1902 och yrväderstisdagen den 29 januari 1850.

I Norge började man på 1990-talet att ge namn till så kallade ekstremvaer. När den svåra januaristormen passerade 2005, med mycket omfattande trädfällning i södra Sverige, så hade den redan fått namnet Gudrun av den norska vädertjänsten. Det namnet klingar lika bra på svenska som på norska och det plockades upp snarare av massmedierna än av SMHI. Det samma kan sägas om stormen Per i januari 2007.

SMHI kände efter hand en förväntan att kunna servera egna namn och den första stormen som fick ett namn av SMHI var Simone, i oktober 2013. Medan den norska vädertjänsten har förutbestämda namn, så fick Simone helt enkelt sitt namn av att Simone hade namnsdag den dagen. Den danska vädertjänsten följde snart efter med ett eget namnsystem och de gav retroaktivt stormen Simone namnet Allan. När en ny storm passerade södra Sverige på Svendagen den 5 december 2011 fick den namnet Sven i Sverige och Bodil i Danmark. Detta skapade en viss förvirring på båda sidor av Öresund.

Numera försöker dansk och svensk vädertjänst samordna namngivningen. Det institut som först utfärdar varningen brukar få namnge stormen. Det kan även hända att den norska vädertjänsten är först ut med varning och namngivning och då väljer åtminstone den svenska vädertjänsten detta namn. Eftersom SMHI inte har i förväg fastställda namnlängder så är vi kanske lite flexiblare när det gäller att plocka in ett annat instituts namn.

Någon exakt gräns för vilka stormar som ska få namn är inte fastslagen, men det rör sig i allmänhet om klass 2-varningar och starkare. Senast SMHI namngav ett oväder enligt namnsdagsprincipen var när Staffan passerade på annandag jul 2015.

Stormar ges egna namn även i Tyskland och på Brittiska öarna. En omfattande europeisk storm kan säkert få åtminstone ett halvt dussin olika namn.

 /Sverker Hellström, klimatolog, SMHI

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar