Annons

Irriterande läsning om känslor

Författare: 

Publicerad:

2017-05-19

Den amerikanska psykologen och hjärnforskaren Lisa Feldman Barretts ambitiösa bok om känslor känns irriterande på flera sätt. Det är delvis ett gott betyg.

Författaren har lång erfarenhet av att studera människors känslomässiga reaktioner i laboratorieförsök. Hon är kritisk mot det hon kallar den klassiska bilden av känslorna. Den går ut på att hjärnan har klart avgränsade avdelningar för specifika känslor, och att känslorna i grunden är medfödda och automatiska reaktioner på yttre stimuli.

Lisa Feldman Barretts beskrivning av den etablerade vetenskapen är något överdriven, nästan som en karikatyr. Men med utgångspunkt i konkret forskning ifrågasätter hon många av de invanda uppfattningar om känslor som faktiskt finns, till exempel att känslor är något väsensskilt från tankar.

Som alltid är det irriterande att behöva omvärdera sina fördomar, men det öppnar för nya perspektiv. Ifrågasättandet är positivt. Kritiken är väl genomtänkt.

Problemet är att författarens egen tolkning av hur känslorna fungerar är så dunkel. De är beroende av kulturellt betingade ”emotionella koncept” och reglerar en ”kroppsbudget”. Vad betyder det? I stället för att räta ut frågetecknen ägnar Lisa Feldman Barrett sida efter sida åt klämkäcka självhjälpsresonemang om hur viktigt det är att äta, sova och träna rätt för att ha ett sunt känsloliv. Det är bara irriterande.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

”Problemet är att författarens egen tolkning av hur känslorna fungerar är så dunkel. De är beroende av kulturellt betingade ”emotionella koncept” och reglerar en ”kroppsbudget”. Vad betyder det?”
Hennes poäng i ett nötskal: Den fysiska världen har inte ”begrepp skrivna i sig”. Begrepp skapas av hjärnor. Om inga hjärnor fanns skulle alltså inte begrepp finnas, bara saker. Exempel: En sten är en sten. Alla begrepp vi känner/tänker/talar/skriver etc. om stenen skapar våra hjärnor själva. Ett barn som snubblar över stenen kanske ilsket utropar: ”Dumma sten!” Men kan stenen verkligen sägas vara dum? Nej, stenen är givetvis inte dum. Barnet var argt och då blev stenen ”dum” för henne. Detta är vad ett ”emotionellt koncept” är. Och att de är kulturellt betingade betyder ju att de är inlärda och relativa den kultur man växt upp i.
Vi svenskar tycker till exempel att thailändsk mat är stark. För mig är Som Tam, den papayasallad som thailändarna äter med stor förnöjsamhet, alldeles oätlig. Om du frågade mig hur den smakar skulle jag säga: ”Galet starkt”! Men för thailändarna är den ju inte stark alls. Ingen har rätt eller fel för papayasalladen är bara vad den är. Den är värken god eller oätlig, galet stark eller inte stark alls. Den bara är. Simpelt va? – Väldigt simpelt, men ack så kontra-intuitivt för de allra flesta.
Kroppsbudgeten är ett lika simpelt begrepp. Det är kort och gott vår tillgängliga energi i kroppen. Exempel: När en organism uppfattar något som farligt försöker den skydda sig. En vanlig reaktion för oss människor när vi möter fara är att vi spänner oss i kroppen. Detta kräver energi i form av ATP och minskar således vår tillgång på denna energikälla. När faran sedan avlägsnar sig kan vi åter slappnar av, och tillgången på ATP i kroppen återställs.
Problemet är att vi inte alltid slappnar av när faran har avlägsnat sig. Varför? Jo därför att ”vi”, som i vår organism, inte förstått att faran är över. Här kommer ”självhjälp” in

Lägg till kommentar