Annons

7 frågor till Arne Jarrick, professor i historia vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet.

Bild: 
Marcus Marcetic

Undersöker vår förmåga att erkänna fel

Arne Jarrick är professor i historia och aktuell med boken Det finns inga häxor – en bok om vårt förhållande till kunskap.

Författare: 

Publicerad:

2017-05-19

1 | Varför har du skrivit boken?

– Jag har funderat på vad kunskap är väldigt länge. Jag har funderat på om vi lever i ett kunskaps- eller snarare expertsamhälle, eftersom vi numera har en massa hjälpmedel som gör att vi kan gå förbi kunskap. Det handlar om miniräknare och nu smartphones, som tycks göra viss typ av kunskap alltmer överflödig. Vad gör detta med vår syn på kunskap?

2 | Du skriver en del om confirmation bias – att vi har lättare att ta till oss kunskap som stödjer våra tidigare ståndpunkter. Har du själv bytt ståndpunkt i någon viktig fråga?

– Ja. Ett tag var jag influerad av resonemang som bygger på att vi är starkt påverkade av våra gener. Men jag har kommit att ändra mig, delvis tack vare att jag nu arbetar på Centrum för evolutionär kulturforskning, och inser att vi är mer plastiska. Jag var mer enkelspårig tidigare.

3 | Vad fick dig att ändra dig?

– Främst den forskning som jag tagit del av. Men det var ganska lätt, eftersom jag inte är emotionellt knuten till någon av dessa ståndpunkter. Det spelar ingen roll för min identitet vilket som är viktigast av arv eller miljö – då är det lättare att ändra sig. Men jag är ständigt osäker på saker, vilket delvis beror på att jag som historiker nu arbetar bland arkeologer. Det gör mig ödmjuk inför andra vetenskapsområden.

4 | Vad gör dig optimistisk vad gäller kunskap?

– Att vi människor på lång sikt tar till oss kunskap. Till exempel, fram till på 1600-talet använde inte matematiker negativa tal. I dag är negativa tal en självklarhet. Dessutom lär vi oss faktiskt mer och mer om våra kognitiva processer om varför man tar till sig eller inte tar till sig viss information.

5 | Vad gör dig pessimistisk?

– Att vi har så stora möjligheter att få kunskap, men att så många ändå sluter sig i filterbubblor. Det allra allvarligaste är att den postmodernism som verkar ha blåst över inom akademin, nu har blivit världspolitik. Men när alla förfäras av vad Donald Trump gör med sanningen, så blir många faktiskt mer noggranna med sanningen, vilket trots allt är en positiv effekt.

6 | Vart är vi på väg nu?

– Det är tyvärr fortfarande alltför mycket av en hederssak att ha rätt. Det borde inte vara en fråga om heder att ha rätt eller fel. Vi behöver mer självdistans. Jag kämpar aktivt för att avstå denna stolthet i fråga om kunskap.

7 | Vi håller ibland fast vid ståndpunkter som visat sig felaktiga. Vad tror du det beror mest på, grupptryck eller självbedrägeri?

– Bra fråga. I mitt eget liv har det snarast handlat om självbedrägeri när jag haft fel – men jag tror att grupptryck generellt är vanligare. Inom forskningen har man utvecklat tekniker för att stävja självbedrägeri – peer review, statistik, källkritik, dubbelblinda tester och så vidare. Men vi forskare har inte lika bra tekniker för att motverka tendensen till att falla för grupptryck.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar