Annons

5 frågor till Keith wijkander, filosofie doktor i arkeologi och författare, med ett förflutet som bland annat överintendent vid Statens maritima museer.

Forskarbråk ledde till rykte om galenskap

Olof Selling var en kontroversiell botanist och professor vid Naturhistoriska riksmuseet. År 1955 påstod Kungliga Vetenskapsakademien att han var sinnessjuk, för att kunna avsätta honom. Arkeologen Keith Wijkander har granskat fallet och funnit en infekterad rättsskandal med vetenskapsteoretiska rötter.

Författare: 

Publicerad:

2017-06-15

1 | Hur kom det sig att du intresserade dig för denna historia?

– Jag fick i uppdrag av Naturhistoriska riksmuseet att skriva en historisk återblick inför deras 100-årsjubileum. Jag ville inte göra en sedvanlig hyllningstext, utan hoppades kunna bidra med något viktigare. När medarbetare på museet uppmärksammade mig på historien kring Olof Selling slogs jag av den starka laddning den fortfarande verkade ha. Jag blev nyfiken på vad som dolde sig bakom denna anmärkningsvärda episod i Sveriges vetenskapshistoria.

2 | I dag framstår det som absurt att Vetenskapsakademien skulle påstå att en professor är sinnessjuk för att kunna avsätta honom. Hur kunde det gå så långt?

– Det är just detta jag söker en förklaring till i boken. Delvis handlar konflikten om prestige, och olika personlighetstyper som krockar. Men i botten finns något annat. Sellings motståndare provocerades av den syn på naturen och världen som han och forskare vid växtbiologiska institutionen i Uppsala företrädde. Deras lära, med rötter i det naturfilosofiska tänkandet, hotade den moderna naturvetenskapens identitet och självbild som empiriskt realistisk och fri från inslag av mystik.

3 | Vad kännetecknade Olof Sellings syn på naturen?

– Den så kallade Uppsalaskolan, som Olof Selling tillhörde, tänkte sig en värld där helheten var viktigare än delarna. Man sökte ett ursprungligt naturtillstånd och en bakomliggande förklaring och ordning i tillvaron, som hade sitt upphov i en högre makt. En konflikt hade sedan länge funnits mellan företrädare för Uppsalaskolan och den darwinistiska Stockholmstraditionen. Med Sellingaffären når konflikten sin kulmen.

4 | Du skriver att realistisk naturvetenskap och naturfilosofiskt influerade tankefigurer kan vara varandras nödvändiga komplement. Hur menar du?

– Det finns skäl att anta att viktiga naturvetenskapliga framsteg drivits fram genom konflikter och samspel mellan dessa två sätt att tänka och att skiljelinjen mellan dem inte alltid är så klar. I konflikterna inom växtgeografin stod Uppsalaskolan för ett kreativt nytänkande och kom med nya djärva uppslag. Stockholmstraditionen reagerade och anpassade dem till ett mer "normalvetenskapligt" synsätt och på så sätt utvecklades vetenskapen. Den moderna ekologi som växte fram ur den äldre växtgeografin och dess konflikter hade knappast sett dagens ljus utan Uppsalaskolans bidrag.

5 | Lever de naturfilosofiska tankefigurerna kvar inom naturvetenskapen i dag?

– Många viktiga tankegångar inom naturfilosofin, bland annat den om ”tillvarons stora kedja”, tycker jag att man kan skönja inom till exempel fraktalmatematiken. Men det återstår att visa hur detta hänger ihop. Det har jag tänkt göra i en kommande bok. 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar