Annons

Skapar vi en helt ny tidsålder?

Författare: 

Publicerad:

2017-06-15

Jordens 4,5 miljarder år långa historia kan beskrivas utifrån de olika lager som finns i berggrunden. Vi befinner oss för närvarande i epoken holocen, som började vid slutet av den senaste istiden. Eller gör vi verkligen det? Människan påverkar nu planeten i en sådan utsträckning att det är fullt möjligt att vi efterlämnar bestående avtryck i de sedimentlager som sakta växer under våra fötter. I sådana fall har en ny epok börjat: antropocen, människans tidsålder. Detta är temat för miljöhistorikern Sverker Sörlins nya bok.

Författaren tar oss med på en svindlande tidsresa där vi träffar geologer, antropologer, filosofer, humanister och allsköns forskare som på olika sätt berört frågan. Det är lätt att tappa orienteringen. Det finns ingen tydlig kronologi och författaren tycker om att brodera ut språket med vackra liknelser och litterära referenser. Kapitlens titlar ger inga ledtrådar om ”vart vi är på väg”. Men det är fascinerande läsning och Sverker Sörlins research i ämnet imponerar.

Det finns många intressanta frågeställningar kring begreppet antropocen. Ett exempel är startpunkten för en sådan epok. Kärnvapnen har satt avtryck som kommer att bestå under lång tid. År 1945 kunde alltså vara tidsålderns startpunkt. Ett annat förslag är industrialismens början.

Sverker Sörlin, som för övrigt var gästredaktör för F&F 3/2016, bjuder på många exempel på människans enorma påverkan på planeten. Vi flyttar årligen 57 miljarder ton jord, grus och sand. Det är mer än jordens alla floder gör tillsammans. En trillion blykulor har skjutits sedan andra världskriget och de flesta ligger sannolikt kvar i marken. Allt vi har skapat – teknosfären – väger 30 biljoner ton. Det är flera tusen gånger mer än mänsklighetens sammanlagda vikt. ”Antropocen är redan begreppet för hur vi tillät oss leva över våra tillgångar”, skriver författaren – men påpekar också att antropocen skulle kunna betyda precis det omvända, ”att vi avstår från att göra det vi har förmåga till”. Det inger hopp.

Själv funderar jag över om tanken på en ny epok som bär vårt namn är ett resultat av människans arttypiska övermod. Vi har ju definierat och namngivit de andra tidsåldrarna efter det att de har upphört. Borde det inte därför vara upp till dem som kommer efter oss att namnge den tidsperiod som vi nu lever i?

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar