Annons

Har du tankar och idéer om det du just läst? Mejla mig! patrik.hadenius@fof.se

Välkommen till smörgåsbordet!

Författare: 

Publicerad:

2017-06-15

Tänk dig en hund, en boxer. Den befinner sig i ett litet experimentrum tillsammans med en försöksledare. På golvet ligger en låda med tre hål, dolda av luckor. I varje hål, gömda under luckorna, finns en liten godisbit och hunden ska peta upp luckorna med nosen eller tassen och äta godiset.

Problemet för hunden är att försöket är konstruerat så att det inte går att lyckas. Den mittersta luckan är fastskruvad.

Jag får höra om experimentet på en konferens tillsammans med nära 200 nyfikna F&F-läsare. Det är vårens kunskapskryssning och den som berättar om experimentet är Per Jensen. Han är etolog och forskar bland annat på vad vi kan lära oss om evolutionen av tama djur.

Per Jensen har förklarat experimentet och på en film får vi nu se hunden springa fram till lådan. Den får snabbt upp den första och andra luckan och äter godiset. Men sedan är det stopp. Hunden krafsar med tassen och bökar med nosen utan framgång. Då händer något typiskt.

Människan domesticerade hunden för kanske 14 000 år sedan. Från ett fåtal utvalda vargar i Kina har dagens fascinerande variation av hundraser uppstått. Genetiskt är de mycket lika varandra. Och det Per Jensen och hans forskarkolleger undersöker är vad som hänt med hunden sedan domesticeringen.

På filmen syns det tydligt. Hunden tittar vädjande på försöksledaren.

Vargar kan samarbeta med varandra när de ska jaga. Det kan inte hundar. Hundar är i stället genetiskt betingade att samarbeta med människor. Det klarar inte vargar.

Föreläsningen är typisk för kunskapskryssningen. Det är underhållande, tänkvärt och nyttigt. I detta fall dessutom användbart för hundägare. Per Jensen ger under frågestunden som följer några tips till dem som försöker förstå sin trotjänare där hemma.

Lika typisk, men ändå helt annorlunda, var den föregående föreläsningen, om pensionärer som migrerar till Spanien. Och innan dess hade vi fått lyssna till hur forskarna navigerade rymdsonden Rosetta fram till kometen P67/Tjurjumov-Gerasimenko, hur IS-krigare kan stoppas och hur det går till att odla hjärnor på ett labb (det senare verkar lättare än det förra).

Det finns inget tema, inget som håller samman föredragen, mer än att det är intressant svensk forskning som presenteras. När vi utvärderar kunskapskryssningarna frågar vi vad åhörarna uppskattade mest. Svaren brukar variera, precis som föredragen. Men det som förenar är att alla uppskattar variationen.

Det är som ett bra nummer av Forskning & Framsteg. De enskilda artiklarna är utmärkta. Men helhetens variation är ännu bättre. Allmänbildning är till sin natur bred, och så ska en tidning eller en serie föreläsningar på Östersjön också komponeras.

Osökt tänker jag på kryssningens smörgårdsbord. Rätterna är goda och lockande. Men det är när man tar lite av varje som det blir som bäst.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar