Annons

Brist på sedlar är det minsta problemet

Vid hyperinflation räcker sedlarna inte till, exempelvis i Venezuela. Hur kan länder under långa tider ha kraftig inflation utan att kollapsa?

/Kurt Sundén

Publicerad:

2017-08-17

Venezuelas inflation, det vill säga den årliga förändringen i konsumentpriser, var 254 procent under 2016 och beräknas bli 700 procent under 2017. Venezuela är därmed på god väg att få hyperinflation, vilket – godtyckligt – definieras som 50 procent per månad, eller 1 200 procent per år. Typiskt för hyperinflation är att den stiger och att en drastisk förändring av den ekonomiska politiken till slut tvingas fram.

Effekten av kraftig inflation på en ekonomi beror på hur väl ekonomin anpassar sig. Redan vid en inflation på runt 30 procent skapas ofta system där bland annat löner, hyror och räntor automatiskt skrivs upp med inflationen. Dessutom sker, om möjligt, delvis en övergång till stabila utländska valutor, som den amerikanska dollarn. Länder som har anpassat sig till en hög inflation kan ha hög tillväxt under en längre tid; några historiska exempel är Brasilien, Israel och Turkiet.

Hyperinflation har dock kraftigt negativ effekt på ekonomin, men eftersom företag och individer gör vad de kan för att överleva kan det ta några år innan konsekvenserna blir riktigt allvarliga. Venezuelas BNP krympte något 2013–2015 – men 2016 minskade den med 18 procent, vilket kan beskrivas som en kollaps. Det finns flera anledningar till minskningen, men den höga inflationen har säkerligen bidragit. I Zimbabwe, det land som senast hade hyperinflation, sjönk BNP med cirka 40 procent under perioden 2001–2008.

Brist på sedlar är vanligt vid hyperinflation, eftersom man inte hinner trycka nya i takt med att värdet sjunker. Därför ger man ut sedlar med större och större värde. I Venezuela finns nu sedlar med valören 20 000 bolivar, men de är i skrivande stund bara värda cirka 60 SEK på svarta marknaden. Det är sedeltryckningen som ger regeringen inkomster samt håller igång inflationen, så sedelbrist är i sig inte ett grundläggande problem.

/Dick Durevall, professor i utvecklingsekonomi, Göteborgs universitet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar