Annons

9 frågor till Anna Larsson, professor i idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.

Bild: 
Mattias Pettersson

Skolgårdens uppgång och fall

Utbildningshistorikern Anna Larsson har tillsammans med två kolleger studerat skolgårdens historia. Nu presenterar de resultaten i boken Den svenska skolgårdens historia.

Författare: 

Publicerad:

2017-08-17

1 | Varför har ni skrivit en bok om skolgårdens historia?

– Mina kolleger och jag har närmat oss detta från olika håll – någon från elevkulturen och jag själv från mobbningsfrågan – och vi kom på att detta ämne är förvånansvärt outforskat.

2 | När kan man tala om den första skolgården i Sverige?

– År 1611 nämns utemiljön i en skolordning. Det handlade om att eleverna skulle stanna på skolans gård när de hade paus i undervisningen och att de skulle bete sig på ett visst sätt. Så där kan man tala om en form av skolgård, även om det i detta fall handlade om en plats främst kopplad till domkyrkan, som katedralskolan tillhörde.

3 | När föddes den moderna skolgården?

– Jag skulle säga på 1800-talet. Då började man se kaserngården som ett ideal, med byggnader som omsluter en öppen plats.

4 | Finns det några pedagogiska idéer som kan kopplas till skolgården?

– Ja, vissa skolämnen har ju använt sig av skolgården. Det handlar främst om idrott. Men även botanik, naturlära och ämnet trädgårdsskötsel, där en så kallad skolträdgård kunde användas i detta ämne, som fanns i den gamla folkskolan.

5 | Finns det några frågor som återkommit?

– Ja, rekreationen. Sedan 1600-talet har man talat om nyttan av att röra på sig och få frisk luft under pauser från studierna. Utöver det har elevernas beteende stått i fokus. Denna fråga återkommer alltid. Hur ska de bete sig? Vilka gränser ska sättas? Hur ska man hantera dem som inte sköter sig?

6 | Har det funnits ett politiskt intresse kring skolgården?

– Ja, sedan slutet av 1800-talet växte intresset för folkskolans utformning. Där kom även skolgården in. Till exempel var 1920-talets anvisningar för skolgårdsbygge oerhört omfattande, men detta intresse avtog under 1940-talet. Jag tror att kriget bidrog till att detta fick prioriteras ned.

7 | Har skolgården även förknippats med problem?

– Ja, när mobbningen började diskuteras på 1960- och 70-talen så var förstås skolgården i fokus. Då hade även många stora skolor byggts och dessa förknippades ofta med mobbning.

8 | I dag finns det skolor som saknar skolgård. Hur ser du på detta?

– Skolan och även skolgården avreglerades på 1980- och 90-talet. Även om traditionen fanns kvar blev det därmed möjligt att starta en skola utan skolgård, vilket också förekommer. Men detta har ju kommit upp till diskussion på senare år. Själv tänker jag nog att det viktigaste är att eleverna får komma ut och röra på sig.

9 | Vad tycker du kännetecknar en bra skolgård?

– En plats där man kan göra många olika saker. Elever har olika behov och olika intressen. En skolgård som erbjuder variation är väl en bra skolgård. 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar