Därför slutar vi inte jobba på ålderns höst

Publicerad
Sysselsättningsgrad för äldre, 65–74 år, under åren 2001–2015 i Sverige. 
Bild: Ekonomisk debatt

Dagens äldre är piggare och friskare än någonsin tidigare. Sedan år 2000 har andelen äldre som fortsätter att arbeta efter 65-årsdagen fördubblats. Forskare vid Linnéuniversitetet har nu tagit reda på vad som driver dem.

Förutom registerdata har forskarna skickat ut enkäter till 20 000 seniorer, främst 40-talister, om deras inställning till arbetslivet efter 65 års ålder.

Två faktorer står i centrum: god hälsa och att vara egenföretagare. Egenföretagare är dubbelt så benägna att arbeta vidare, och dålig hälsa är en viktig orsak till att pensioneras vid 65.

Sysselsättningsgrad för äldre, 65–74 år, under åren 2001–2015 i Sverige. 


Bild: Ekonomisk debatt

Andra faktorer, som dock inte är lika starka, är utbildningsnivå, arbetsvillkor och lön. Med andra ord, en högutbildad person som har ett varierat, flexibelt och välavlönat arbete är mer benägen att jobba vidare än andra – exempelvis är personer med forskarutbildning mycket benägna att fortsätta arbeta.

För män har även pappans pensionsbeteende en viss betydelse. Om pappan har gått i pension före 65 års ålder ökar sannolikheten för att även sonen ska göra det.

De som arbetar vidare har även något högre livstillfredsställelse än de som pensionerat sig: ”40-talisterna vill gärna arbeta efter 65, men de vill göra det på sina egna villkor”, summerar forskarna.

På senare år har det blivit mer fördelaktigt att jobba tills man är 67 år.

– Detta är en given förutsättning som rimligen gäller för alla, och som därför inte påverkar resultaten i sig, säger Thomas Ericsson, forskare i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och en av forskarna bakom studien.

Resultaten är publicerade i Ekonomisk Debatt.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor