Annons

Forskning mitt på bordet Under hösten 2016 presenterades projektet på baksidan av mjölkpaket.

Bild: 
Jann Lipka

För barnen är vardagen fest

Hur ser en önskemåltid ut för barn och vuxna – och hur äter vi? För ett år sedan genomförde måltidsforskarna Christine Persson Osowski och Ylva Mattsson Sydner ett projekt i samarbete med Forskning & Framsteg för att undersöka detta. Här skriver forskarna om resultatet.

Ätandet handlar inte bara om kroppslig överlevnad och hälsa – det har även en viktig social funktion i våra liv. Därför har vi velat studera hur barn uppfattar måltiden. Studien är ett samarbete mellan Forskning & Framsteg och Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.

Frågorna var öppet formulerade, och det stod deltagarna fritt att skriva om vilka måltider de ville. Trots detta skrev praktiskt taget alla barn om familjemåltider och nästan uteslutande gjorde de det i positiva ordalag.

Barn och unga äter i regel med familjemedlemmar. Precis som framkommit i flertalet tidigare studier om barn och ungdomar så är det tydligt att familjemåltiden är barns och ungdomars ideal. Måltiden bidrar till gemenskap. Det är mycket ovanligt att äta ensam, framför tv:n eller att använda en surfplatta när man äter. Det förekom endast i enstaka fall. Stämningen vid måltiderna har mestadels omnämnts i positiva ordalag som bra eller god, trevlig, glad och mysig.

Måltiden fyller en social funktion för familjen, där det ges tillfälle att prata med varandra. Detta är ett särskilt intressant resultat eftersom det med jämna mellanrum ifrågasätts om vi fortfarande äter gemensamma familjemåltider. Denna oro är dock på intet sätt ny. Faktum är att redan en amerikansk studie från 1920-talet vittnade om svårigheten att upprätthålla gemensamma familjemåltider. Forskning visar emellertid att familjer värdesätter familjemåltiden och gör sitt yttersta för att äta tillsammans.

Hur kan då en måltid se ut i Sverige på 2010-talet? Undersökningen kan inte belägga något entydigt mönster av maträtter. Det är en relativt stor spridning mellan livsmedel som fisk, kött och fågel samt vegetarisk mat. Bland de rätter som har serverats nämns pastarätter, vilket man kanske förväntar sig hos barnfamiljer, till exempel köttfärssås och spagetti, makaroner med tillbehör, pastagratäng samt lasagne. Annan mat som vanligen förknippas med barnfamiljer, som hamburgare och tacos, förekommer sällan – och pizza inte alls. Dessutom var hämtmat ovanligt.

Bland de rätter som serveras förekommer även mer traditionell svensk husmanskost, som fisk och potatis, pytt i panna, blodpudding med bacon, gryta på högrev, ugnspannkaka med fläsk eller bacon samt rätter med tillbehör som rotmos och dillstuvad potatis.

Planering, tillagning och servering utförs till största delen av mammorna. Dessa omnämns ungefär dubbelt så ofta som papporna när det gäller arbetet med måltiderna. Flera av berättelserna visar dock på exempel där arbetet med måltiderna fördelas mellan flera familjemedlemmar. I en del beskrivningar deltar barnen i allt från dukning till matlagning. Papporna omnämns också i arbetet med maten, även om papporna inte förekommer lika ofta som mammorna.

Att män ser det som självklart att delta i arbetet med matlagningen har visats i en svensk avhandling från 2016. De män som deltog i intervjuerna som avhandlingen baserades på såg det som naturligt med delat ansvar för det mer vardagliga arbetet med maten. Detta gällde även om arbetet ansågs tråkigt, vilket är ett resultat som skiljer sig från tidigare forskning, som snarare framhåller att män lagar mat av rent nöje. Historiskt sett är dock det matrelaterade arbetet i hemmet huvudsakligen en kvinnlig domän. Siffror från Statistiska centralbyrån visar också att kvinnor alltjämt utför den största delen av hushållsarbetet i hemmet, även om männen har ökat den tid som de lägger på hushållsarbete som städning och matlagning.

När det gäller barnens beskrivning av den perfekta måltiden, förekommer fika, efterrätt och godis – men vanligast är ändå en specifik, lagad maträtt som är barnens favoriträtt. Bland annat nämns pannkaka, tacos och maträtter av fläskfilé eller oxfilé.

Även när barnen beskriver den perfekta måltiden förekommer vardagliga familjemåltider, men även mer festliga måltider. Det som utmärker de mer ovanliga och festliga måltiderna är beskrivningar av vad som äts. Som tidigare nämnts kan det vara barnens favoriträtt eller så kan det vara buffémat, trerätters-middagar eller andra festmåltider. Vem man äter tillsammans med är också viktigt. I svaren på frågan om den perfekta måltiden nämns gäster, släkt och vänner i högre grad. Men för de flesta av barnen är den perfekta måltiden den som äts med den närmsta familjen.

Något mer som utmärker den perfekta måltiden är platsen där den ska ätas. Måltider hemma är fortfarande mest omnämnt, men mer festliga platser som vardagsrummet, soffan, restaurang eller måltider utomlands finns också beskrivna. Stämningen är viktig för den perfekta måltiden – den ska intas under trevliga former och alla ska vara glada. Det ska vara mysigt och det ska vara mycket prat.

Tidigare forskning har visat att barn anammar den omgivande matkulturen och de situationsbundna formerna för gemenskap kring matbordet, men att de gör det på ett kreativt och aktivt sätt. Detta innebär att matkultur inte ensidigt överförs från den äldre generationen till den yngre, utan att också barnen kan bidra i denna process.

Även denna undersökning kan tolkas på detta sätt. Flera av de svar som barnen har skrivit speglar hur vi som vuxna ser på den vardagliga och festliga måltiden, men barnen delger oss samtidigt sin egen tolkning i sammanhanget. För att ta den festliga måltiden som exempel, så kunde den perfekta måltiden vara en trerätters middag i vänners lag, så som vi vuxna kan förväntas beskriva den. Men det kan likaväl vara att äta tårta, kaka och muffins i mammas och pappas säng, eller att ligga i en hög av godis och bara äta.

Det samlade budskapet från studien är dock att barnens ideal är en måltid som äts tillsammans med familjen: Den vardagliga och vanliga måltiden är en bra måltid.

Utdrag ur enkäten

1. Berätta om den måltid du åt senast.
2. Hur skulle den perfekta måltiden se ut?

1. ”Senaste jag åt var frukost, då åt jag en macka, filmjölk, juice och kaffe. Måltiden åt jag hemma, klockan 10.00. Min sambo var med och åt med mig. Sambon dukade fram, ungefär en halvtimme åt vi. Stämningen var bra. Det var en vanlig måltid.”

2. ”Jag skulle vilja ha mer att välja på, typ buffé, så det kändes lite mer hotellfrukost.”

Kvinna född 1986, Göteborg

1. ”Fisk och potatis, hemma vid femtiden. Mamma lagade maten dagen innan, så det var ’rester’. Pappa var den som värmde och plockade fram. Ganska vanlig mat, men mest äter vi älgkött. Hela familjen vid bordet.”

2. ”Hamburgare i verkstaden!”

Pojke född 2011, Sundsvall

1. ”Jag åt gulaschsoppa och macka. Vi åt hemma. Klockan var 17.30. Mamma, pappa, Oscar och Elsa var med. Mamma hade planerat och lagat maten. Alla tog mat själv från bordet. Vi satt vid bordet en halvtimme. Vi var glada och hittade på gåtor. Vanlig måltid. Man får inte ha ipaden eller telefonen vid bordet, men mamma får det ibland.”

2. ”Vi skulle äta pannkaka. Vi skulle äta på café eller badhuset. Närsomhelst kan vi äta. Moster och hennes kille skulle vara med och mina kompisar! Jag har planerat maten, dom som jobbar där lagar maten. Servitören serverar maten. En timme ska vi äta. Alla skulle vara glada och vi ska dra skämt.”

Flicka född 2010, Östersund

1. ”Jag åt pastarullar hemma klockan 19.30 med min mamma. Mamma och jag kom överens om att vi skulle laga pastarullar tillsammans. Vi satt vid middagsbordet i cirka 20 minuter och vi pratade som vanligt.”

2. ”En trevlig middag hemma hos mig med mina föräldrar, där vi bara har trevligt och allt är som vanligt. Men maten ska vara något lite mer speciellt.”

Pojke född 2000, Stockholm

1. ”Jag åt pannkakor med sylt vid köksbordet. Klockan var 15.30. Morfar, bonusmormor, pappa, mamma och lillebror var med. Bonusmormor hade planerat och lagat och serverat. Vi satt i 45 minuter. Stämningen var jättebra. Lite ovanlig och lite vanlig.”

2. ”Plättar vill jag äta. Och våfflor. Mamma och bonusmormor och lillebror skulle va där.”

Flicka född 2012, Linköping

1. ”Vid köksbordet med min make. Omkring kl 12.00.Jag plockade fram ris och korv stroganoff rester från kylskåpet som vi värmde i mikron. Stämningen var god men jag hade bråttom för jag skulle köra till en studiecirkel. Min make satt kvar lite längre.”

2. ”En middag eller lunch med barn och barnbarn. Vi har tid att äta i lugn och ro och har lagat mat som alla tycker om, med efterrätt. Maten kan bestå av hemlagade köttbullar och potatismos med grönsaker och glass och frukt efteråt. Gärna vatten att dricka. Kanske en öl till männen.”

Kvinna född 1948, Växjö

1. ”Vi åt hämtsushi, en fredag. Vi satt vid matbordet. Klockan är halv fem. Mamma och två barn. Mamma har valt och barnen är väldigt nöjda. Vi åt under en halvtimme. Glad och avslappnad fredagsstämning. Ovanlig måltid, äter hämtmat 1–2 gånger i månaden.”

2. ”Gärna någon god fisk. Som vi äter hemma på kvällen. Mamma lagar och serverar gärna och ALLA gillar maten och äter i lugn och ro och vi har det trevligt.”

Flicka född 2008, Huddinge

1. ”Åt middag hemma, spagetti och köttfärssås klockan 17.30. Det var min familj bestående av mamma, pappa och två barn. Mamma hade bestämt vad som skulle ätas och pappa lagade maten. Maten stod framme på bordet och alla fick ta själva. Vi åt i cirka 20 min. Måltiden var som vanligt.”

2. ”Sitta med mamma och pappa. Att vi har servetterna i glaset. Äta pizza.”

Pojke född 2009, Strängnäs

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar