Annons

Blåfenad tonfisk är på grund av överfiske en hotad art.

Bild: 
Istock

Sportfiskare fångar tonfisk i svenska vatten

För första gången på mer än 50 år har sportfiskare fått lov att fånga blåfenad tonfisk i svenska vatten. Fisket sker på uppdrag av forskare, som vill ta reda på varför tonfisken plötsligt har återvänt.

Författare: 

Publicerad:

2017-09-12

Efter att ha varit borta sedan 1950-talet har stim av blåfenad tonfisk siktats i Kattegatt, Skagerrak och Öresund de senaste två höstarna.

– Tonfiskarna kommer sannolikt hit efter leken, för att äta sig feta på makrill och sill, säger Andreas Sundelöf, forskare vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, som tillhör Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Andreas Sundelöf deltar i ett forskningsprojekt som ska kartlägga tonfiskens vandringar. Världsnaturfonden, Danmarks tekniska universitet, SLU samt sportfiskare ingår i projektet.

Den blåfenade tonfisken har två lekområden: ett i Medelhavet och ett i Mexikanska golfen.

– Ett av frågetecknen vi vill räta ut är vilket av lekområdena ”våra” tonfiskar kommer ifrån.

Forskarna utrustar tonfiskar med satellitsändare. Men de måste naturligtvis fångas först – och det är här sportfiskarna kommer in i bilden. De fångar tonfiskar åt forskarna i både svenska och danska vatten.

– Sändarna registrerar djup, salthalt, temperatur och ljusinstrålning i vattnet. De har inte gps-funktion, men tonfiskarnas positioner kan beräknas med hjälp av insamlade data.

Sändarna lossnar från tonfiskarna efter ett år. Då flyter de upp till ytan och börjar sända lagrad information till forskarna.

Fram till 1950-talet bedrevs kommersiellt fiske efter blåfenad tonfisk i Sverige. Men arten överfiskades i stora delar av utbredningsområdet, som innefattar bland annat Atlanten och Medelhavet, så bestånden sjönk dramatiskt. Den blåfenade tonfisken var länge klassad som ”akut hotad” men har nu flyttats ner till kategorin ”hotad”. Arten har återhämtat sig under de senaste åren, mycket tack vare att ICCAT (The international commission for the conservation of atlantic tunas) har genomfört en strängare förvaltning av bestånden, som bland annat innebär att fiskekvoterna i lekområdena har minskats.

– Tonfisken ökar i Atlanten och den sprider sig norrut. Men Sverige ligger på gränsen av utbredningsområdet och vi vet inte varför den har kommit tillbaka i sådan omfattning, och varför det sker just nu. Men om vi kan lära oss mer så kan vi förhoppningsvis identifiera vilka åtgärder som krävs för att den ska fortsätta komma hit.

Projektet, som finansieras av ICCAT, har som målsättning att 20 tonfiskar ska fångas och utrustas med sändare på den svenska sidan av Västerhavet – och att de danska kollegorna ska utföra motsvarande bedrift på sin sida.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar