Konstgjorda moln ska rädda barriärrevet

Forskare i Australien har för första gången testat att öka molnigheten på konstgjord väg för att rädda korallerna i stora barriärrevet. Men forskningen är omstridd.

Publicerad
Likt en snökanon sprayas saltvatten som en dimma över havet.
Bild: Alejandro Tagliafico / Southern Cross University

En fin dimma av havsvatten sprutas ur speciella munstycken, ungefär som en snökanon. När de små dropparna kommer ut i luften avdunstar vattnet och kvar blir små saltpartiklar som stiger och fungerar som kondensationskärnor för nya vattendroppar som ökar molnigheten så att mer solljus reflekteras bort.

Det är teorin bakom ”marin molnblekning”, ett av flera koncept för att på konstgjord väg ändra jordens klimat, även kallat geoengineering.

Molnblekning i praktiken

För första gången har molnblekning testats i praktiken. Forskare i Australien har genomfört två fältexperiment där de sprutat ut mikroskopiska droppar av havsvatten från en båt vid Stora barriärrevet.

Forskarna har ännu inte publicerat några resultat, men experimentet beskrivs i en nyhetsartikel i tidskriften Nature samt i en film och ett pressmeddelande från Southern Cross University.

Bild från experimentet vid stora Barriärrevet som genomfördes tidigare i år.
Bild: Brendan Kelaher / Southern Cross University

Till Nature säger forskningsledaren Daniel Harrison att tekniken fungerar bättre än vad tidigare datormodeller visat.

– Vi är nu väldigt säkra på att vi kan få upp partiklarna i molnen, men det återstår att förstå hur molnen kommer att påverkas, säger han.

Målet är att skugga revet så att området ska hålla en lägre temperatur för att förhindra att korallerna dör på grund av den globala uppvärmningen. Försöken är ett av flera i ett större forskningsprogram för att rädda revet. Molnblekningen är tänkt som en temporär åtgärd i väntan på att temperaturökningen stannar av och korallerna anpassat sig till en varmare miljö.

Försöken väcker kritik

Men försöken möts av kritik, bland annat för att de inte granskats mer noggrant i förväg och för att inga resultat publicerats.

Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI instämmer.

– Det är konstigt att göra ett sådant här experiment utan mer förarbete och förankring.

En invändning mot alla typer av geoengineering är att det riskerar att förskjuta fokus från den centrala frågan som är att minska utsläppen. Det finns även stora risker med den här typen av storskaliga experiment. Tidigare i år stoppades ett försök i Kiruna inom så kallad ”solar engineering”, där idén är att sprida partiklar i stratosfären för att minska solinstrålningen. Utöver att sänka den globala medeltemperaturen riskerar det att förändra vädersystem så att vissa områden drabbas av översvämningar och andra av torka.

I fallet med barriärrevet hävdar forskarna att molnblekningen bara kommer att ha en lokal påverkan. Erik Kjellström manar dock till försiktighet

– Det kan finnas oönskade bieffekter som man helt enkelt inte riktigt förstår.

Risken är att ett begränsat experiment växer till något större som inte går att kontrollera. Och har man väl börjat begränsa temperaturen på konstgjord väg går det inte att plötsligt sluta.

– Man måste kanske fortsätta i hundratals eller tusentals år. Det är den tidsskalan vi pratar om, säger Erik Kjellström.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor