Annons
Annons
Årets Nobelpris i fysik går till tre forskare som har utvecklat viktiga laserverktyg för forskningen. På 1970-talet uppfann Arthur Ashkin ett sätt att använda laserljus för att fånga och hålla fast mycket små föremål. Han började nästan genast använda denna optiska pincett för att manipulera virus och levande celler. Numera är den ett verktyg som har fått mycket stor användning inom forskning där fysik möter biologi. Bland annat har det använts för att mäta kraften i den sortens molekylära motorer som har en viktig roll i kroppen och till exempel flyttar molekyler inuti celler eller får...
De så kallade T-cellerna i immunförsvaret angriper främmande eller muterade kroppsegna celler – cancerceller. T-cellernas arbete regleras noga med hjälp av en uppsättning molekyler, varav vissa aktiverar medan andra bromsar verksamheten. Årets nobelpristagare i medicin var först med att identifiera några av bromsmolekylerna, samt med att utveckla metoder för att hindra deras arbete. När det sker hamnar immunförsvaret i turboläge och angriper cancercellerna extra kraftfullt. Tekniken, som kallas Immune checkpoint inhibition , används för cancerbehandling i idag och räddar liv som inte tidigare...
Polyklorerade bifenyler, PCB:er, är en grupp miljöfarliga kemikalier som började förbjudas redan på 1970-talet, men som fortfarande ställer till med problem. PCB:er är nämligen svårnedbrytbara och dessutom fettlösliga, vilket medför att de kan ansamlas i vävnader hos många sorters djur. PCB:er påverkar både immunförsvaret och fortplantningen. En grupp som drabbats hårt är de marina rovdjuren och framförallt de arter som är högst upp i näringskedjorna, så kallade topprovdjur. Späckhuggaren är ett typiskt topprovdjur. Ett stort forskarteam med deltagare från Europa och USA har samlat in mängder...
Ju varmare klimat, desto mer energi går åt till att kyla byggnader världen över. Forskare letar därför enklare och billigare alternativ till traditionell luftkonditionering. I senaste numret av tidskriften Science rapporterar forskare från amerikanska Columbia University att de lyckats sänka temperaturen med upp till 6 grader Celsius med hjälp av en smart konstruerad plastfilm. Forskarna utgick från vanlig vit solreflekterande färg som används för att måla taken i många varma länder. Färgen består av en polymer som blandats med ett pigment, till exempel titandioxid som ger färgen dess...
En forskargrupp baserad i Australien har tagit fram en enkel och billig metod att göra pappersbaserade UV-sensorer. De skulle kunna bäras på ett armband, och kan anpassas efter hudfärgen så att bäraren kan se när just hen riskerar att få för mycket sol. Den som ofta bränner sig i solen riskerar att drabbas av hudcancer. Samtidigt behöver vi en viss mängd av det ultravioletta ljuset från solen för att viktigt D-vitamin ska bildas i huden. Det gäller alltså att se till att veta hur mycket sol som är lagom. Ljushyllta personer tål mindre UV-strålning än mörkhyade. Den sortens UV-ljus som är...
Forskare i statsvetenskap håller på att analysera valet 2018 för fullt. Det kommer ta tid, men några data har redan tagits fram. Årets val präglades av rekordhögt förtidsröstande, hela 44,5 procent. Även valdeltagandet blev ovanligt högt, 87,2 procent, vilket är det högsta på 2000-talet – men inte i nivå med siffrorna i slutet av 1970-talet då över 90 procent gick och röstade. Även partibytandet slog rekord, enligt SVT:s Vallokalsundersökning. Så många som 40 procent uppgav att de hade bytt parti sedan 2014. Också röstdelningen var den högst uppmätta. Hela 35 procent röstade alltså på olika...
Påverkar krigserfarenheter religiösa föreställningar och beteenden? För att få ett svar på denna fråga har amerikanska forskare analyserat två enkätundersökningar bland amerikanska soldater. I dessa har man kunnat jämfört två grupper: soldater med och utan stridserfarenhet. Eftersom dessa rimligen är slumpmässigt fördelade, kan detta ses som ett så kallat naturligt experiment. I den första enkäten, där drygt 480 soldater ingick, fann forskarna att bland soldater med stridserfarenheter var sju procentenheter mer benägna att regelbundet besöka någon religiös församling än de utan...
Hur modiga och riskbenägna vi är kan vara kopplat till en viss typ av hjärnceller. Det visar forskare från Uppsala universitet och Universitade federal do Rio Grande do Norte, i Brasilien. I en studie på möss, där de aktiverat nervceller med hjälp av ljus, visar forskarna att de så kallade OLM-cellerna i hippocampus skapar en speciell hjärnrytm när djuren känner sig trygga i en hotande miljö, men gör dem ängsliga om cellerna inaktiveras och rytmen dämpas. Att hippocampus spelar en viktig roll för minne och inlärning är känt sedan tidigare, men dess betydelse för att reglera känslor är mindre...