Annons
Ur senaste numret - F&F 10/19
Sikta mot stjärnorna!
I det nya numret av Forskning & Framsteg guidar vi dig ut i rymden till de avlägsna exoplaneterna – högaktuella efter årets Nobelpris i fysik. Satelliten Cheops, med uppdrag att utforska planeterna bättre, ska skjutas upp i december och en av de svenska forskarna som är med i projektet skriver exklusivt om arbetet. Välkommen till ett fullspäckat nummer av Forskning & Framsteg. 
Dessutom
Tumlarspaning i sommarnatten
Tyska författare stångas mot muren
Här öppnas postsäckar från 1700-talet
Internet firar 50 år
Vandrande mjälten gäckade läkarna
Ny bok om misslyckade giftmord
Annons
Annons

Malaria sprids via myggbett då parasiter överförs med myggans blodmål från en smittad person till en frisk. Sjukdomen är en stor dräpare, och årligen avlider mer än 400 000 människor i malaria. För första gången har nu forskare på ett systematiskt vis analyserat malariaparasiten Plasmodiums olika livsfaser. – Det vi har gjort är att slå ut olika gener för att förstå vad de har för betydelse, säger Ellen Bushell, parasitolog och gruppledare på Institutionen för molekylärbiologi, vid Umeå universitet. Malariaparasiten växer till sig i levern När en person blir stucken av en malariamygga lämnar...
Utredningen föreslår bland annat att alla gränsvärden sänks till en tiondel av dagens nivåer, varför då? − I dag är varje ämne tillåtet upp till en nivå som anses säker för människor och miljö. Men det är lite som att anta att vi bara har en kemikalie i världen. I verkligheten utsätts vi för blandningar av massor av ämnen, som verkar tillsammans och ger en så kallad cocktaileffekt. Hur kom ni fram till att just en tiondel är rätt nivå? − Det är ett pragmatiskt sätt att ta lite höjd för att hundratals eller tusentals ämnen förekommer samtidigt. Vi vet att den faktorn ibland kommer att vara för...
Ta en plastfilm och tryck ett bläckmönster i fem olika lager i en tryckpress. Resultatet är en dator med 100 transistorer som klarar enkla beräkningar. - Det är världsunikt. Ingen har tidigare lyckats trycka så stora digitala kretsar i en tryckpress, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik vid Linköpings universitet om forskningsresultatet som publicerats i Nature Communications . Bakom genombrottet ligger nästan två decenniers arbete av forskare vid laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet och forskningsinstitutet Rise i Norrköping. Tillsammans har de...
De flesta solpaneler bygger på teknik som är beroende av solstrålarnas vinkel. Så fort solen inte lyser rakt på går energi förlorad. På vår runda, snurrande planet innebär det problem. Förutom att röra sig över himlen under dygnet lyser solen alltid vinklat på jordens norra och södra delar. Solceller som sitter fast på hustak går därför miste om energi. I solcellsparker kan panelerna vinklas om med motorer, men i naturen har växterna en helt egen lösning; de kan känna av varifrån ljuset kommer och vända sig dit. Nu har forskare tagit fram ett konstgjort material som för första gången kan göra...
Att kunna känna dofter är ett av våra fem sinnen som hjälper oss att navigera i omvärlden. År 2004 gick Nobelpriset i fysiologi eller medicin till upptäckten av hur luktsinnet fungerar på molekylär nivå. Där var en viktig del de knippen av nervtrådar som bildar små träd, glomeruli, och som finns i en del av hjärnan kallad luktbulben. Dessa hjärnstrukturer, som är mycket ursprungliga och finns hos alla däggdjur, har fram tills nu ansetts vara helt nödvändiga för att känna lukter. Upptäcktes av en slump Nu rapporterar dock israeliska forskare i tidskriften Neuron att de funnit två kvinnor som...
Forskare från bland annat Sverige och Australien har undersökt tio fjädrar som upptäckts i de förstenade avlagringarna av en sjö sydväst om Melbourne. Genom att jämföra med andra fossila fjädrar som hittats tillsammans med skelett kan forskarna känna igen dem som fågel- respektive dinosauriefjädrar. Djuren var små och anpassade till kyla. Med utgångspunkt från fjädrarnas storlek bedömer forskarna att fåglarna var jämförbara med dagens sparvar, och dinosaurierna med små hundar. Fynden breddar bilden av dinosaurierna. De flesta fynd av dinosaurier med fjädrar har hittats på norra halvklotet och...
2003, när forskare för första gången lyckades kartlägga människans arvsmassa hade det tagit 13 år och kostat ungefär 2,7 miljarder dollar. Nu går en helgenomsekvensering att göra på mindre än en vecka för bara runt 30 000 kronor. Genom att jämföra arvsmassan mot ett referensgenom kan man diagnostisera genetiska sjukdomar, men även intellektuell funktionsnedsättning. Dagens första test begränsat En sådan funktionsnedsättning kan dock orsakas av en mängd olika genetiska förändringar, och det första test man börjar med idag (en så kallad gendos-array) kan bara hitta en viss typ av dem. Nu har...
Den vietnamesiska mushjorten ansågs vara en försvunnen art. Tills nu. Lokalbefolkningen i regnskogen i Vietnam visste att den fortfarande levde, men det var inte bekräftat av forskare. Det lilla djuret är knappt 2 decimeter högt och väger under 5 kilo. Forskarna och djurvårdarna bakom studien ville bevisa att den fortfarande lever. Kameror sattes upp för att fånga djurets rörelser. Har setts vid två separata tillfällen Nu har tidskriften Nature publicerat bekräftelsen på att den vietnamesiska mushjorten ( Tragulus versicolor ) fortfarande finns kvar. Organisationen Global Wildlife...