Annons
Ur senaste numret - F&F 6/19
Vargen som ville leka

I en unik studie har svenska forskare fött upp vargvalpar och hundvalpar under exakt likadana förhållanden. På så vis har de kunnat detaljstudera beteenden som ändrats då vargen gav upphov till vår bästa vän. En av upptäckterna blev en överraskning.

Dessutom
Varför drömmer forskarna om ”Tintin-raketer” vid Esrange?
Psykoterapins biverkningar
Elbilarnas smutsiga baksida
Sverige håller på att få en kvantdator
Annons
Annons
Det kan vara viktigt att hålla reda på var man har bakändan, men det kan vara svårt för en lång och böjlig orm som försöker gömma sig för någon som vill äta upp den. Ett internationellt forskarlag har nu funnit att havsormar av släktena Hydrophis och Hydrelaps har ett ljussinne i svansen, så att de kan märka om den är ordentligt gömd. Ljuskänslighet i andra kroppsdelar än ögonen förekommer också...
Som konfetti. Så kallar Lisa Schwarz Bour tygbitarna som matas in i rivmaskinens ena ände. När de passerat mellan ett antal taggiga valsar har de förvandlats till något som mer liknar bomullstussar. Försiktigt drar hon ut några av fibrerna och granskar dem noga. – De är tillräckligt långa för att kunna spinnas på nytt, konstaterar hon. Nytt liv åt gamla textilier Lisa Schwarz Bour leder gruppen för textilåtervinning på forskningsinstitutet RISE i Mölndal utanför Göteborg. Här pågår flera olika projekt för att ge nytt liv åt uttjänt textil. För vi är dåliga på att ta hand om våra gamla kläder...
År 48 f.Kr. observerade kinesiska astronomer en ny stjärna i det vi kallar för stjärnbilden Skytten – en tillfälligt lysande punkt som sedan bleknade bort igen. Nu har astronomer i en europeisk forskargrupp hittat resterna av en nova , som skulle kunna vara just den som kineserna dokumenterade då, för mer än 2 000 år sedan. En nova är en hastigt uppblossande stjärna, som under några veckor eller månader börjar lysa omkring tio gånger starkare. Det händer i ett dubbelstjärnesystem, när en vit dvärgstjärna drar åt sig materia från sin grannstjärna, tills det har bildats ett skikt på ytan som är...
Pontus Strimling leder tillsammans med Kimmo Eriksson en forskargrupp på Institutet för framtidsstudier som använder matematiska modeller för att undersöka hur och varför normer förändras i samhället. I en artikel nyligen lyfter de till exempel fram en övergång som sker just nu, från normen att hosta i handen till att hosta i armvecket i stället. En sådan övergång kan drivas av att de som tycker att det är äckligt att hosta i handen har en kraftig reaktion mot dem som gör så – och som därför uppfattas som möjliga smittspridare. Det finns däremot inget engagemang åt andra hållet, för att hosta...
Glada mikrober i form av papp-silhuetter i grälla färger studsar runt i en animerad reklamfilm på Facebook. ”Jag är en mikrob och jag bor inne i dig” säger en av silhuetterna. ”Vi är alla olika, och din hälsa och ditt välbefinnande beror på balansen i vår bakteriella koloni.” Mikroben uppmanar mig att ta företaget Atlas Biomeds dna-test för att få personliga rekommendationer om matvaror som gör att mikroberna i min tarm fungerar bättre. ”Det är enkelt. Beställ ett test på nätet och skicka in ditt biomaterial!” Video of Listen to your gut — Atlas Microbiome Test Enligt reklamfilmen påverkar...
Många bakterier kan simma med hjälp av utskott som kallas flageller. Bakterierna skjuter fart framåt och tvärvänder när de stöter emot något. Rörelsemönstret kallas för run and tumble och har framför allt observerats hos bakterier som rör sig i vatten eller andra lättflytande lösningar. Men exempelvis tarmbakterier måste ta sig fram genom en geléartad soppa. Nu har forskare från Princeton university i USA visat hur det går till. Forskarna skapade en genomskinlig, trögflytande och porös lösning, en hydrogel. De tillsatte bakterier av arten Escherichia coli och filmade deras rörelser genom ett...
Kiselalgerna är en stor grupp växtplankton som finns både i sjöar och hav och som står för 20 procent av den totala fotosyntesen på jorden. Kiselalgerna skyddar sig med hjälp av skal av kisel, vilket medför att de behöver få i sig stora mängder av detta grundämne. Ett internationellt forskarteam har nu visat att kiselalgerna i de stora sjöarna i Östafrika, som Victoriasjön, får en stor andel av sitt kisel från flodhästarnas bajs. Flodhästarna betar gräs med hög kiselhalt på land under natten. Dagarna tillbringar de i floddeltan, där de bajsar ut stora mängder kisel som följer med flodvattnet...
Nu kan den som lider av depression bli hjälpt av en nässprej. I alla fall i USA. Den nya sprejen innehåller esketamin, en variant av bedövningsmedlet ketamin, som även används som rekreationsdrog. Både esketamin och ketamin är narkotikaklassade. Esketamin påverkar glutamat-receptorerna i hjärnan, vilket tros bidra till att återställa de synaptiska kontakterna i hjärnan hos personer med svår depression. Utvecklingen av esketamin som nässprej för behandling av depression har pågått i flera år, och substansen godkändes i mars av den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA. Detta efter att man i...
Informella strukturer på arbetsplatsen kan vara en orsak till att svenska pappor bara tar ut en tredjedel av de dagar som mammorna tar ut. Det menar forskare som låtit 56 anställda på olika nivåer i fem stora privata företag svara på frågor om pappors föräldraledighet. Av resultaten, som publicerats i tidskriften Community, Work & Family , framkommer att männen ofta tar en kortare ledighet, för att inte orsaka problem för de arbetskamrater som täcker upp. Till skillnad från när kvinnliga anställda tar föräldraledigt saknar företagen ofta planer för hur de ska ersätta pappor som är lediga...