Många experiment har visat att minoritetsgrupper eller underrepresenterade grupper kan drabbas av så kallad stereotypisering och därmed prestera sämre i olika sammanhang. Exempelvis kan det innebära att man i ett upplevt underläge blir mer självmedveten eller nervös, vilket kan försämra prestationsförmågan. För att undersöka detta har forskare vid University of Sheffield analyserat över fem miljoner schackpartier med över 160 000 tävlingsspelare i internationella tävlingar under åren 2008–2015. Omkring en tiondel av spelarna var kvinnor, vilket medförde att stereotypiseringsteorin kunde...
Redan på 1950-talet fick Tunisiens kvinnor rätt att skilja sig utan mannens godkännande, och polygami förbjöds. I arabvärlden var dessa lagar unika. Enligt nya forskningsresultat kan dessa tidiga framsteg för kvinnorna ha varit avgörande för den positiva utvecklingen i Tunisien efter den arabiska våren 2011. Efter det första valet i Tunisien år 2011 började arbetet med en ny konstitution, vilket hotade att bromsa demokratiseringsprocessen. Enligt regeringens islamistiskt inspirerade förslag skulle kvinnan nu ses som ett ”komplement till mannen” – till skillnad från de principer som hade...
År 1990 hade nästan en procent av Sveriges manliga befolkning (25–64 år) en forskarutbildning. Motsvarande siffra för kvinnor var bara drygt 2 promille. Sedan dess har det hänt en del. Nu har 1,5 procent av männen forskarutbildning, och bland kvinnorna är siffran 1,1 procent, enligt en rapport från Universitetskanslerämbetet som kom i slutet av förra året. Kvinnliga doktorer spurtade vid millennieskiftet: Antal doktors- och licentiatexamina för kvinnor och män 1977–2015. Under framför allt slutet av 1990-talet och början av 2000-talet påbörjade allt fler kvinnor en forskarutbildning, och 2005...
Aksel Sundström , statsvetare vid Göteborgs universitet, är en av forskarna som har utvecklat den globala databasen Women's political empowerment index, 1900–2012, inom projektet Varieties of Democracy . 1 | Vad är detta för index? – Det är ett försök att skatta hur mycket makt och möjligheter kvinnor har fått i ett visst land vid ett visst tillfälle. Det finns förstås andra index sedan tidigare, men de har fått en del kritik. Flera av dem har även utifrån denna kritik förändrat sina frågor och metoder, vilket gjort jämförelser över tid svårgenomförbara. 2 | Varför är ert index bättre? – Vi...
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)
Det brukar sägas att kärnfamiljen är död. I stället får vi regnbågsfamiljer, ökande antal ensamhushåll och fler skilsmässor. Nyligen startades tankesmedjan ”Familjen först” för att värna den hotade familjen. Men om man ska tro sociologen och välfärdsforskaren Gøsta Esping-Andersen, en av världens ledande auktoriteter inom detta område, kommer tankesmedjan att slå in öppna dörrar. Han menar att vi nu ser allt tydligare tecken på kärnfamiljens återkomst, framför allt i Nordeuropa under 2000-talet. Han har utvecklat sina forskningsresultat i boken Families in the 21st century . Dagens utveckling...
Valet 1994 brukar i den statsvetenskapliga historieskrivningen kallas Marknadsvalet. Men statsvetarna Lena Wängnerud och Patrik Öhberg utmanar nu historieskrivningen i en ny artikel i Scandinavian Political Studies . De menar att detta borde kallas Stödstrumpevalet – eftersom feminismen etablerade sig i riksdagen vid just detta val. Vid riksdagsval omsätts alltid en andel ledamöter, och under 1970- och 80-talen låg denna siffra på omkring 20 procent. Andelen ökade till 30 procent vid 1991 års val, och till 35 procent vid 1994 års val. Mer än en tredjedel av ledamöterna var alltså helt nya i...
