arbetslivsforskning

ung man sköter planteringar på kyrkogård, man övervakar

Sommarjobb avgörande för framtida yrkesliv

Kontakter med arbetsmarknaden via tidigare sommarjobb eller extrajobb spelar stor roll för hur och var ungdomar lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Möjligheten till en längre anställning är till exempel 40 procentenheter högre för den som tidigare haft någon typ av jobb eller praktik på den specifika arbetsplatsen, visar Dagmar Müllers nya avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet. – Företagen vill anställa ungdomar som de har god kännedom om, särskilt om det är hård konkurrens om platserna, säger Dagmar Müller. Större betydelse i lågkonjunktur En ännu större betydelse får de...

Tvillingmamma har högre risk att dö av stress

Kvinnors hälsa påverkas negativt när belastningen att kombinera familj och arbete ökar, enligt en ny studie vid Institutet för Arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, i Uppsala. Det innebär en ökad risk att dö i stressrelaterade sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar. – Vi tolkar resultaten som att stress relaterat till den dubbla bördan av familj och arbete är dåligt för hälsan, säger Johan Vikström, docent i nationalekonomi och forskare vid IFAU. Forskarna har studerat över 400.000 kvinnors hälsa på lång sikt. Kvinnorna är födda mellan år 1925 och 1935 och majoriteten...

Forskare: Så blir hemarbetet bättre för hälsan

Linda Widar forskar om hur distansarbete påverkar vår hälsa. Hennes nya studie visar att universitetsanställda som jobbar mycket hemma kan uppleva mer stress och osäkerhet kring sin plats i organisationen ( läs mer om studien i faktarutan ). Men det finns också råd att hämta om ett hälsosamt distansarbete baserat på både hennes studier och tidigare forskning. – Den sociala relationen med chefen spelar stor roll, att man har stöd från både sin chef och organisation. Man ska också ha den utrustning och det material som behövs för att kunna utföra jobbet på ett bra sätt, säger Linda Widar. Jobba...

Kvinnor mer sjukskriva när föräldrar dör

Att förlora en förälder påverkar oss – både i form av ökad risk att dö och en ökad chans att få barn . Nu har forskare också undersök hur en förälders sista levnadsår påverkar de vuxna barnens arbetsliv. I regel sjunker inkomsten något under åren före förälderns död. En annan effekt är att sjukskrivningen ökar det år föräldern dör. Det handlar om en ökning på 14 procent för döttrar. Forskarna vet inte om det beror på sämre hälsa i och med sorgen, eller om det är ett informellt sätt att få mer tid till omvårdnad. Överlag bedömer forskarna dock effekterna som rätt begränsade. Inkomst och...

Fängelsedom drabbar barnen

Forskare har undersökt 40 000 barn i Sverige i åldern 3–14 år som har haft minst en förälder i fängelse åren 1997–2004. Denna grupp har sedan jämförts med 130 000 barn som även de haft en dömd förälder, men där domen inte blev fängelse. Men hjälp av denna metod kunde forskarna jämföra barn i två ganska lika grupper – båda hade dömda föräldrar, och de hade begått liknade brott. Det visade sig att barnen till de fängelsedömda oftare blev kriminella, fick sämre betyg och oftare gick ut skolan utan gymnasiekompetens. När de var 25 år så var sannolikheten att ha ett jobb 37 procent lägre bland de...

Lediga pappor saknar ersättare

Informella strukturer på arbetsplatsen kan vara en orsak till att svenska pappor bara tar ut en tredjedel av de dagar som mammorna tar ut. Det menar forskare som låtit 56 anställda på olika nivåer i fem stora privata företag svara på frågor om pappors föräldraledighet. Av resultaten, som publicerats i tidskriften Community, Work & Family , framkommer att männen ofta tar en kortare ledighet, för att inte orsaka problem för de arbetskamrater som täcker upp. Till skillnad från när kvinnliga anställda tar föräldraledigt saknar företagen ofta planer för hur de ska ersätta pappor som är lediga...

Höga krav sätter sig på magen

Höga krav i arbetet under en längre tid kan leda till viktuppgång för kvinnor. Över hälften av kvinnorna i ett forskningsprojekt som upplevde detta ökade i vikt – i snitt 20 procent mer än andra kvinnor med lägre krav i arbetet. Sambandet gällde inte för män. Forskarna tror att detta kan ha att göra med kombinationen med krav på att sköta hemmet, vilket kan göra att dessa kvinnor har mindre tid för träning och hälsa. Även låg kontroll i jobbet har ett samband med ökad vikt, enligt de forskare i samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som genomfört...

Lönsamt att vara socialt kompetent

Social förmåga betalar sig allt bättre för män i arbetslivet, medan intelligens inte längre efterfrågas lika mycket. Män som är initiativrika och stresståliga får allt bättre betalt. Detta märks tydligast i privat sektor, där avkastningen på sådana sociala förmågor fördubblats mellan åren 1992 och 2013. Däremot har efterfrågan på intelligens minskat något sedan början av 2000-talet. Detta har forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering kommit fram till genom att kombinera lönen för män i 40-årsåldern och deras mönstringsdata från 18-årsåldern. Under...

Arbetsgivare nobbar inte mammor

Svenska forskare har sökt 2 144 jobb inom 18 yrken med påhittade personer. Personerna var slumpmässigt fördelade som män och kvinnor, med eller utan barn och med likvärdiga meriter. Jobben de sökte var både låg- och högkvalificerade. Det handlade om allt från butikskassörer och städare till gymnasielärare och dataingenjörer. Resultaten visar att varken kön eller föräldraskap påverkade i vilken grad arbetsgivarna kontaktade de sökande för intervjuer. Detta oavsett om arbetet var hög- eller lågkvalificerat. – Jag trodde nog att arbetsgivare skulle gynna pappor i högre grad, eftersom tidigare...

Män överskattar hur snabbt de springer

Nationalekonomen Mitesh Kataria har jämfört sluttider i långdistanslopp med löparnas egna uppskattningar av sin sluttid inför tävlingen. I studien ingick 10 grupper som sprang Stockholm maraton, Stockholm halvmaraton, Göteborgsvarvet (halvmaraton) eller Lidingöloppet (30 km) år 2015 eller 2016. De flesta löpare trodde att de skulle springa något snabbare än de egentligen gjorde, och mest optimistiska var männen. I genomsnitt missbedömde män sin sluttid med 2,59 minuter för halvmaraton, 6,49 minuter för Lidingöloppet och 4,15 minuter för maraton. För kvinnor var motsvarande siffror 1,81, 3,78...

Fler IS-resenärer från länder med stora klyftor

Socioekonomiska och utbildningsmässiga klyftor hänger ihop med antalet jihadresor från ett dussintal västeuropeiska länder, enligt en ny studie. Där blottläggs ett tydligt samband mellan antal jihadistresenärer per capita och klyftor i fråga om utbildningsnivåer och på arbetsmarknaden mellan infödda och första och andra generationens invandrare från länder utanför EU. Forskaren Philip Verwimp , som gjort studien, poängterar dock att denna analys inte behöver betyda att jihadister själva har upplevt detta gap eller att de kommer från utanförskap. Analysen behandlar inte heller förekomsten av...

Typiskt svenskt utseende ger fördelar

När manliga arbetsförmedlare väljer vilka arbetssökande som ska rekommenderas till en arbetsmarknadsutbildning, tenderar de att i högre utsträckning välja personer som uppfattas ha ett typiskt svenskt utseende. De uppger att de förknippar detta utseende med positiva egenskaper, till exempel pålitlighet och trevlighet. Prioriteringen förklaras inte av någon faktisk bedömning av förmågan att klara utbildningen. Kvinnliga arbetsförmedlare tycks inte påverkas av utseendet på detta sätt. Studien bygger på 435 arbetsförmedlare i Stockholmsregionen, som under 2012 deltog i en undersökning där de...

Inte värre för unga i dag på arbetsmarknaden

Unga vuxna har inte fått det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden sedan 1990-talet. Även då tog det tid att etablera sig på arbetsmarknaden, enligt en ny studie . – De officiella arbetslöshetssiffrorna – som varit mycket höga – kan vara vilseledande eftersom de inkluderar många studenter som är inskrivna vid arbetsförmedlingen, samtidigt som de pluggar, säger Mattias Engdahl , forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Han och hans kolleger har analyserat data över unga som varken arbetar eller studerar, som de menar ger en bättre...

Värnpliktiga befäl blev civila chefer

De flesta befäl i den svenska värnpliktsarmén var inte yrkesofficerare, utan värnpliktiga som fått befälsutbildning. De som valdes ut till befälselever vid mönstringen i 17-årsåldern hade högre kognitiva färdigheter än den majoritet som blev meniga. För att testa om den militära befälsutbildningen i sig påverkade den civila karriären så har nu forskare jämfört de som låg precis över och under brytpunkterna för de kognitiva kraven för att bli befälselev. På så sätt kan man analysera den militära befälsutbildningens effekter – och inte dra slutsatser av bakomliggande utbildningsnivå eller...

Sök på sajten