arbetslivsforskning

Social förmåga allt mer lönsam

Män som är initiativrika och stresståliga får allt bättre betalt. Detta märks tydligast i privat sektor, där avkastningen på sådana sociala förmågor fördubblats mellan åren 1992 och 2013. Däremot har efterfrågan på intelligens minskat något sedan början av 2000-talet. Detta har forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering kommit fram till genom att kombinera mönstringsdata från 18-åriga män med deras löner när de är i 40-årsåldern. Under mönstringen görs ett test i kognitiva förmågor som liknar ett typiskt IQ-test. Dessutom bedöms sociala förmågor, som bland...

Arbetsgivare nobbar inte mammor

Svenska forskare har sökt 2 144 jobb inom 18 yrken med påhittade personer. Personerna var slumpmässigt fördelade som män och kvinnor, med eller utan barn och med likvärdiga meriter. Jobben de sökte var både låg- och högkvalificerade. Det handlade om allt från butikskassörer och städare till gymnasielärare och dataingenjörer. Resultaten visar att varken kön eller föräldraskap påverkade i vilken grad arbetsgivarna kontaktade de sökande för intervjuer. Detta oavsett om arbetet var hög- eller lågkvalificerat. – Jag trodde nog att arbetsgivare skulle gynna pappor i högre grad, eftersom tidigare...

Män överskattar hur snabbt de springer

Nationalekonomen Mitesh Kataria har jämfört sluttider i långdistanslopp med löparnas egna uppskattningar av sin sluttid inför tävlingen. I studien ingick 10 grupper som sprang Stockholm maraton, Stockholm halvmaraton, Göteborgsvarvet (halvmaraton) eller Lidingöloppet (30 km) år 2015 eller 2016. De flesta löpare trodde att de skulle springa något snabbare än de egentligen gjorde, och mest optimistiska var männen. I genomsnitt missbedömde män sin sluttid med 2,59 minuter för halvmaraton, 6,49 minuter för Lidingöloppet och 4,15 minuter för maraton. För kvinnor var motsvarande siffror 1,81, 3,78...

Fler IS-resenärer från länder med stora klyftor

Socioekonomiska och utbildningsmässiga klyftor hänger ihop med antalet jihadresor från ett dussintal västeuropeiska länder, enligt en ny studie. Där blottläggs ett tydligt samband mellan antal jihadistresenärer per capita och klyftor i fråga om utbildningsnivåer och på arbetsmarknaden mellan infödda och första och andra generationens invandrare från länder utanför EU. Forskaren Philip Verwimp , som gjort studien, poängterar dock att denna analys inte behöver betyda att jihadister själva har upplevt detta gap eller att de kommer från utanförskap. Analysen behandlar inte heller förekomsten av...

Typiskt svenskt utseende ger fördelar

När manliga arbetsförmedlare väljer vilka arbetssökande som ska rekommenderas till en arbetsmarknadsutbildning, tenderar de att i högre utsträckning välja personer som uppfattas ha ett typiskt svenskt utseende. De uppger att de förknippar detta utseende med positiva egenskaper, till exempel pålitlighet och trevlighet. Prioriteringen förklaras inte av någon faktisk bedömning av förmågan att klara utbildningen. Kvinnliga arbetsförmedlare tycks inte påverkas av utseendet på detta sätt. Studien bygger på 435 arbetsförmedlare i Stockholmsregionen, som under 2012 deltog i en undersökning där de...

Inte värre för unga i dag på arbetsmarknaden

Unga vuxna har inte fått det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden sedan 1990-talet. Även då tog det tid att etablera sig på arbetsmarknaden, enligt en ny studie . – De officiella arbetslöshetssiffrorna – som varit mycket höga – kan vara vilseledande eftersom de inkluderar många studenter som är inskrivna vid arbetsförmedlingen, samtidigt som de pluggar, säger Mattias Engdahl , forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Han och hans kolleger har analyserat data över unga som varken arbetar eller studerar, som de menar ger en bättre...

Värnpliktiga befäl blev civila chefer

De flesta befäl i den svenska värnpliktsarmén var inte yrkesofficerare, utan värnpliktiga som fått befälsutbildning. De som valdes ut till befälselever vid mönstringen i 17-årsåldern hade högre kognitiva färdigheter än den majoritet som blev meniga. För att testa om den militära befälsutbildningen i sig påverkade den civila karriären så har nu forskare jämfört de som låg precis över och under brytpunkterna för de kognitiva kraven för att bli befälselev. På så sätt kan man analysera den militära befälsutbildningens effekter – och inte dra slutsatser av bakomliggande utbildningsnivå eller...

Fel väg mot ökad integration

Sverige har näst lägst främlingsfientlighet inom OECD-länderna, mätt i andelen som inte vill ha en utlänning till granne. Men samtidigt har vi ett av världens största sysselsättningsgap mellan infödda och utrikes födda. Hur går det ihop? Nationalekonomen Andreas Bergh vid Lunds universitet har undersökt saken och funnit flera viktiga men politiskt obekväma samband. De flesta svenska politiska partier är överens om hur man ska motverka det faktum att utlandsfödda har 2,19 gånger högre arbetslöshet än svenskfödda. Man vill satsa på utbildning bland invandrare samt motverka rasism och...

Tonårings IQ styr karriären

Forskare har via registerdata följt drygt 49 000 svenska män som mönstrade år 1969–70. Det visade sig att de som presterade lågt på intelligenstestet löpte större risk att bli arbetslösa eller att förtidspensioneras. – En tonårings IQ har ett starkt samband med hur yrkeslivet gestaltar sig fyra decennier senare, säger Andreas Lundin, forskare i yrkesmedicin vid Karolinska institutet, och delförfattare till studien . Även erfarenhet av ungdomsarbetslöshet har ett starkt samband med arbetslöshet senare i livet och risk för förtidspension: ”Ett tidigt misslyckande i arbetslivet i form av...

Kommunalt sommarjobb ingen dörröppnare

Så sent som i somras ställdes krav från intresseorganisationer om att alla kommuner borde erbjuda sommarjobb åt ungdomar i gymnasieåldern. Men nu har forskare undersökt om de kommunala sommarjobben har en långsiktig effekt. I Falun lottades vid slutet av 1990-talen de kommunala sommarjobben ut bland de sökande. Med utgångspunkt i detta har man nu jämfört om erfarenhet av kommunalt sommarjobb gav någon fördel på arbetsmarknaden. Tio år senare visade det sig att erfarenhet av kommunalt sommarjobb generellt inte gav högre lön eller underlättade att ta sig in på arbetsmarknaden. Dock kunde man se...

Sjukfrånvaro går i arv

Barn "ärver" mycket av sina föräldrar – inkomstnivå, utbildningsnivå och liknande . Ny forskning visar att barn även ärver föräldrarnas sjukskrivningsbeteenden. Barn till föräldrar som varit sjukfrånvarande mer än 30 dagar i följd när barnet var i åldern 10–19 år, får som vuxna dubbelt så mycket långtidssjukfrånvaro som barn till föräldrar utan långtidssjukskrivningar. Sambandet är särskilt starkt för döttrar. Däremot ärvs inte ett föräldrabeteende som handlar om lite sjukfrånvaro – deras barn kan både ha lite och mycket sjukfrånvaro. Ett annat resultat är att barnen som vuxna ofta lever med...

Piercing kan vara funktionshinder

Numera kan Arbetsförmedlingen klassa såväl kriminell bakgrund som övervikt, piercing eller bristande hygien som funktionshinder. Det kan även handla om människor som inte vågar se andra i ögonen eller som på grund av nervositet inte förmår klara av en anställningsintervju. Eller de som bara har en udda personlighet. Det handlar alltså om en växande grupp individer som inte lever upp till arbetslivets mer eller mindre subtila krav. Andelen som får denna klassning har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Den socialmedicinska koden ”funktionshinder” sätts inte av läkare, utan av...

Pappor med små barn läser ofta jobbmejl hemma

En tredjedel av småbarnsföräldrarna läser minst en gång i veckan jobbmail på fritiden. Framför allt handlar det om pappor i 40-årsåldern, ofta med en högre befattning. Det visar SCB:s senaste undersökning av våra levnadsförhållanden.

Invandrare får sämre betalt för utbildning

I en undersökning där man jämfört invandrare som kommit till Sverige före 16 års ålder med infödda svenskar, så har invandrarna sämre lön trots svensk utbildning. Effekten är tydligast för män, och för invandrare från Afrika, Asien och Latinamerika. Utomeuropeiska invandrare har särskilt svårt att höja sin lön genom utbildning. En man med svenskfödda föräldrar ökar sin lön med 21 procent genom tre års extra studier. Motsvarande siffra för en man från Mellanöstern är 15 procent. Studien , som har genomförts vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering vid Uppsala...

Sök på sajten