Annons

arkeologi

En studie av lämningar från 38 människor som begravts i Sigtuna under åren 900–1100 visar att många inte kom därifrån. Analyserna bygger på undersökningar av dna och av grundämnet strontium i tänderna, vilket kan påvisa rörlighet under en människas livstid. Sigtuna är en av landets första städer och grundades formellt omkring år 980. Undersökningen av kvarlevorna från sex olika kristna begravningsplatser ger en bild av en geografiskt blandad befolkning. – Variationen är hög i den grupp vi undersökt. Vi kan se att de kommer från tre zoner. För det första från själva Mälardalen. För det andra...
Neandertalarna levde i Europa och västra Asien samtidigt som de så kallade denisovamänniskorna, som forskare hittills bara hittat lämningar av i grottan Denisova i centralasiatiska Altajbergen. Genetiska analyser visar att grupperna måste ha fått barn med varandra. Nu har forskare identifierat kvarlevorna efter ett sådant barn, en flicka som de kallar Denny. – Från början trodde jag att hon var en neandertalare, säger Svante Pääbo, professor vid Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland. Allt som finns kvar av Denny är en cirka 2,5 centimeter lång benflisa...
För den som kommer till platsen intill utkanten av Alvaret finns inte mycket att se, jämfört med Ölands andra långt mer kända fornborgar. Muren intill stranden har sjunkit ihop till ett ovalt stenröse och det enda som påminner om Sandby borgs våldsamma historia är några rätt knapphändiga skyltar från Riksantikvarieämbetet. Men sedan ett par år arbetar arkeologer med utgrävningar under delar av sommarhalvåren. Hittills har de hittat kvarlevor från 26 individer som alla har spår av våld – flera i form av skador från trubbigt våld mot huvudet. Arkeologerna tror att det kan finnas hundratals...
Vi vet att det bryggdes öl i Mellanöstern redan omkring 4000 f. Kr. men i Norden är beläggen mer sentida. Arkeologer från Lunds universitet har nu funnit förkolnade skalkorn med groddar, som visar att man producerade malt till ölbryggning. De förkolnade kornen hittades intill en lågtemperaturugn, vilket tyder på storskalig ölproduktion redan på 400–600-talen. Sannolikt bryggde man öl både för handel och inför högtider. Resultaten är publicerade i Archaeological and Anthropological Sciences .
Det finns många spelpjäser från järnåldern på dagens museer. Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet analyserat ett stort antal av dessa spelpjäser och kommit fram till att de tillverkades från mitten av 500-talet av valben. Forskarna drar därför slutsatsen att det troligen förekom en omfattande valjakt. Sannolikt handlar det om valarten nordkapare, som kan väga 50–80 ton. Den simmar långsamt nära kusterna och innehåller så mycket späck att den flyter när den dödas. Benstrukturen jämförs med referensben från val. Det finns skriftliga källor om storskalig valjakt under...
Skandinaviens första invånare åt massor av fisk. Det framgår av en studie, där forskare i osteologi vid Lunds universitet har analyserat skelett från drygt 80 individer som levde i södra Skandinavien för 7 500–10 500 år sedan. Forskarna har även analyserat djurskelett vid boplatserna. Vid en av boplatserna kom omkring 60 procent av proteinintaget från fisk, vid en annan ungefär 50 procent. Rent konkret handlade det om exempelvis karpfiskar, abborre, gädda, sill, pigghaj och rödspätta. Säl och delfiner var också viktig föda för de första skandinaverna. Analyserna visar att andelen fisk i födan...