beteendeforskning

Han beskriver djurens rika känsloliv

Frans de Waal är en hyllad primatolog och beteendeforskare. Hans senaste bok handlar om djurs känsloliv – inklusive människans. Titeln Mamas sista kram syftar på den schimpanshona som han återförenades med på hennes dödsbädd. Hon kände igen honom och blev överlycklig trots att de inte hade setts på ett decennium. 1 | Emotioner ( emotions ) har en central roll i din forskning och i din nya bok. Kan du förklara vad begreppet innebär och hur emotioner skiljer sig från känslor? − Emotioner lever någonstans mitt emellan kroppen och medvetandet men de uttrycks alltid av kroppen, exempelvis genom...

Krona eller klave avslöjade oärliga politiker

Den 9 augusti år 1974 avgår Richard Nixon som USA:s president när ljudinspelningar avslöjat att han varit inblandad i mörkläggningen kring Watergateskandalen – något han dittills förnekat vid upprepade tillfällen. Hur många osanningar som aldrig uppdagas inom politiken är svårt att säga. Men är politiker oärligare än gemene man, i synnerhet när lögnen medför fördelar och risken att ertappas är låg? Den frågan har forskare nu tagit sig an genom att låta 816 spanska borgmästare svara på en enkät och singla slant. – Politiker har ofta tillgång till information som väljarna inte har. Av den...

uteservering, bricka med ölglas i förgrunden

Vi lurar oss själva under pandemin

Även om de flesta av oss är medvetna om spridning och effekter av covid-19, är det många som trotsar myndigheternas rekommendationer. Wiley Wakeman, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, förklarar beteendet sett ur socialpsykologin. Det vi ägnar oss åt är för det första pluralistisk okunnighet . Vi som individer kan egentligen ha samma uppfattning om vad som är rätt beteende i en viss situation, till exempel att hålla ett visst avstånd till varandra i mataffären. Men när ingen annan håller den sociala distansen, kan det vara generande att själv ta första steget, enligt Wiley Wakeman. – Nu...

Arvsmassans makt är stor

Budskapet är möjligen ångestdämpande för föräldrar: Den enskilt viktigaste faktorn som formar en människa är hennes arvsmassa. Föräldrarnas ansträngningar och tillkortakommanden, liksom skolans, har i långa loppet mindre betydelse. Robert Plomin är professor i beteendegenetik vid King’s College London. I boken Blue print summerar han mer än fyra decennier av forskning om hur olika personlighetsdrag kan tänkas hänga samman med det biologiska arvet. Mycket bygger på studier av tvillingar runt om i världen, inklusive Sverige. Forskningen visar att olika genvarianter som var för sig bidrar...

äldre kvinna, utklädd med stora solglasögon och stor rosett i håret, tårta med ljus som visar 100, ansiktsmask

Därför skämtar vi om corona

Det är inget nytt fenomen vi ser. Men omfattningen av coronaskämt känns kanske överväldigande på grund av nya former av spridning. Vi skämtar om Corona-öl, om hur det är att leva isolerat från varandra, om hur vi bunkrade toapapper. Enligt forskare är det ett sätt att hantera kriser som går långt tillbaka i mänsklighetens historia, vilket också framkom i en forskardebatt som Göteborgs universitets samhällsfakultet nyligen arrangerade tillsammans med Folkuniversitetet. – I alla tider har man skämtat om det som är svårt. Det handlar om ett yttre hot som måste hanteras. Redan i Boccaccios...

Forskare samlar information – vill förstå följderna av corona

Minst 25 röster från olika vårdyrken hoppas Erika Wall samla till det nya forskningsprojektet vid Mittuniversitetet. Hittills har hon intervjuat sex personer – undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Tanken är att en del av studiens resultat ska kunna presenteras redan före sommaren. – Det känns viktigt att få ut den så snart som möjligt till dem som kan dra nytta av kunskapen om vårdpersonalens upplevelser, säger Erika Wall. Hon är sociolog och har arbetet med riskforskning i tio år. En del av materialet hon nu samlar in rimmar väl med vad tidigare forskning visat. – Vi vet att man rätt...

Ung pojke korsar en väg med blicken på telefonen i handen

Varningsljus i gatan kan rädda fotgängare med mobil

Forskare från bland annat Stressforskningsinstitutet har testat om ljusgula varningslampor i marken intill övergångsställen kan komplettera vanliga trafikljus, genom att fånga mobilupptagna fotgängares uppmärksamhet snabbare än de röda och gröna gubbarna i ögonhöjd. Det finns nämligen ett samband mellan att titta ner i sin telefon, och att bete sig mer riskfyllt i trafiken – bland annat genom att vara mindre benägen att söka av omgivningen innan man ger sig ut på övergångsstället. Reagerade snabbare Studien är liten, och utfördes inte vid ett riktigt övergångsställe utan i ett labb. Men trots...

Nyttigare snacks när barn ser barn laga mat på tv

400 och 500 gram – så mycket frukt och grönt rekommenderar Livsmedelsverket barn respektive vuxna att äta varje dag. Då minimeras bland annat risken för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Men i en rapport från Stockholms Universitet slår forskare fast att även om vi nordbor har exemplariska riktlinjer för kost, förtjänar vi kritik för våra faktiska matvanor. När rapporten gavs ut 2017 kopplades tusentals dödsfall till bristfällig diet, bland annat brist på frukt och grönt. Någon som länge försökt få barn att äta nyttigare är forskaren Frans Folkvord, doktor i sociologi vid...

Så klarar myror farliga smittor

Med hjälp av avancerad kamerateknik har ett forskarteam med deltagare från Österrike och Schweiz lyckats studera enskilda beteenden hos tusentals svartmyror. Det finns två tydliga grupperingar hos arbetarna i myrornas kolonier. De yngre arbetarna stannar inne och sköter om larverna och drottningen, medan de äldre ger sig ut och samlar ihop mat till kolonin. De sistnämnda löper störst risk för att smittas av patogener som bakterier, virus och mögelsvampar. Forskarna kunde visa att om en koloni drabbas av en smitta så förändras det sociala mönstret. Bland annat minskar kontakten mellan de äldre...

Här bor risktagandet

Hur modiga och riskbenägna vi är kan vara kopplat till en viss typ av hjärnceller. Det visar forskare vid Uppsala universitet och Universitade federal do Rio Grande do Norte i Brasilien. Genom att aktivera nervceller på möss med ljus via optogenetisk metodik, har de visat att så kallade OLM-celler i hippocampus skapar en speciell hjärnrytm när djuren känner sig trygga i en hotande miljö, men gör dem ängsliga om cellerna inaktiveras. Att hippocampus spelar en viktig roll för minne och inlärning är känt sedan tidigare, men dess betydelse för att reglera känslor är mindre studerad och forskarna...

Aggressivitet styrs av enstaka celler i hjärnan

En mushanne som får sällskap av en annan hanne i sin hembur brukar gå till angrepp. Striden gäller territoriet. Nu har forskare vid Karolinska institutet lyckats stoppa sådana slagsmål på ett ögonblick, genom att dämpa den elektriska aktiviteten i ett relativt okänt knippe nervceller långt ner i angriparens hjärna, så kallade PMv-celler. När forskarna i stället aktiverade samma celler hos en fridfull mus gick den till attack. Forskarna använde något som kallas optogenetik, en metod som gör det möjligt att styra utvalda celler i hjärnan i realtid med laserljus via en fiberkabel genom...

Dinosaurier sov i klump

Ett fossil som innehåller tre tätt hopkurade dinosaurier har hittats i Mongoliet. Det beräknas vara ungefär 70 miljoner år gammalt. De tre dinosaurierna tillhör en hittills okänd art av släktet Oviraptor , små fågelliknande dinosaurier med långa halsar och tandlösa näbbar. En rekonstruktion av den nyfunna arten, baserad på de fossilerade skeletten. Bild: Gregory F. Funston Dinosaurierna i fossilet hade magen mot marken och halsen krökt bakåt när de dog. Det är en position som påminner om hur dagens emuer kan sova – en stor och icke-flygkunnig fågel som lever i Australien. Forskarna som...

Ökad kontroll fick hyresgäster att spara el

I ett så kallat naturligt experiment har forskare vid Uppsala universitet undersökt elförbrukningen i ett bostadsområde. Antingen ingick obegränsat med el i hyran – som då var något högre – eller så fick hyresgästerna betala för sin egen förbrukning enligt en elmätare som installerades i vissa lägenheter 2011. Det visade sig att elförbrukningen minskade med 36 procent när den inte längre ingick i hyran. Förändringen höll i sig även flera år efter installationen av de individuella elmätarna. En noggrannare analys visade att det var omkring 20 procent av hyresgästerna som stod för över 65...

Sök på sajten