Vätgas är en viktig energibärare som kan användas i miljövänliga bränsleceller. Men för att framställa gasen i stora mängder krävs den mycket dyra metallen platina, vilket gör processen dyr. Nu har forskare vid Stockholms universitet utvecklat en metod som utnyttjar förmågan hos bland annat grönalger och bakterier att bilda vätgas från vatten med hjälp av enzymet hydrogenas. Problemet med att framställa enzymet i större skala är att det då bildas i en inaktiv och oanvändbar form. Men forskarna har upptäckt att enzymet går att aktivera med hjälp av en syntetisk järnkatalysator. De hoppas att...
1. Läkare med intresse för elektricitet Luigi Galvani (1737–1798) var läkare och professor i Bologna och intresserade sig för den gåtfulla elektricitetens roll i kroppen. Han gjorde experiment med dissekerade grodor, assisterad av bland andra sin hustru Lucia. 2. Gnista och metall fick muskeln att röra sig 1791 publicerade Luigi Galvani resultaten från tio års experiment. I ett av försöken använde han föremål av koppar och järn för att koppla ihop en muskel i ett grodben med en nerv. Då drog muskeln ihop sig och benet böjdes. I tidigare experiment hade han sett samma sak, då han utsatte...
Svar: 1 | Eftersom genom består av de fyra baserna adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och tymin (T) som sitter ihop i par, så brukar man ange storlek i hur många baspar ett visst genom innehåller. För människan är det ungefär 3,2 miljarder baspar. Om man vill räkna om det till ”gigabyte”, så kan vi se att det behövs två bitar data (en kvarts byte) för att ange vilken av fyra baser som finns i varje position, så det motsvarar ungefär 0,8 gigabyte, vilket enkelt får plats på ett litet USB-minne. 2 | Traditionellt har vi tänkt på genom som en samling gener, där varje gen resulterar i en...
