Boktips

F&F tipsar om julklappsböcker

I varje nummer av Forskning & Framsteg finns några korta recensioner eller bokanmälningar. Vi brukar också intervjua författare till populärvetenskapliga böcker. Här har vi valt ut några av de bästa och intressantaste böckerna från olika vetenskapsområden. Skarpsynt om gener The gene – An intimate history av Siddhartha Mukherjee Han ger röst åt instängda hjärnor _Into the gray zone – A neuroscientist explores the border between life and death av Adrian Owen Besegrad av en dator Deep thinking – Where machine intelligence ends and human creativity begins av Garry Kasparov Svensk forskare om...

Världens konstigaste hjärnor

Den brittiska vetenskapsjournalisten Helen Thomson har kuskat runt i världen och letat upp människor med märkliga neurologiska tillstånd. Bland de minnesvärda personporträtten i hennes bok finns mannen som blev snäll och omtänksam efter en blodpropp, kvinnan som gick vilse i sitt kök och läkaren som känner sina patienters upplevelser som om de pågick i hans egen kropp. Den mest kände författaren i denna genre är förstås den brittisk-amerikanske neurologen Oliver Sacks, som dog 2015. Till skillnad från honom är Helen Thomson enbart reporter och inte läkare. Det fungerar utmärkt eftersom hon är...

Vänskap växer ur filosofi

I november 1776 skrev den skotske filosofen och nationalekonomen Adam Smith ett långt brev till sin förläggare om hur påfallande lugn och glad hans bäste vän, David Hume, hade varit när han dog. Brevet väckte anstöt. Filosofen David Hume var känd för sin kritik mot den kristna läran. Samtidens fromma hade hoppats att han på sin dödsbädd skulle inse sitt misstag och göra avbön. Men Adam Smith, som för egen del undvek att kritisera religionen offentligt, försäkrade att Hume i stället för religiösa grubblerier fyllde sina sista dagar i livet med skämt och kortspel. Senare sa Smith att det...

Mager jakt på humlor

Den brittiske biologen och författaren Dave Goulson har en passion för humlor. Hans senaste bok handlar om hur han jagar sällsynta humlor. Många av dem var vanliga förr, innan jordbruket industrialiserades och artrikedomen utarmades. En jakt på humlor innebär en jakt på de växter som humlorna är beroende av. De kan finnas på oväntade ställen, exempelvis på ett militärt övningsfält. Där börjar humleresan. Sedan fortsätter den till Hebriderna och vidare till den polska landsbygdens småskaliga och artrika jordbruk. Författaren varvar inlevelsefulla miljöbeskrivningar och reseskildringar med...

”Maten har blivit ett extra språk”

1 | Varför har ni skrivit denna bok? – Vi ville ta ett helhetsgrepp på svensk kroghistoria. Vi ville visa på de långa linjerna. Det finns mycket litteratur som går på djupet, men vi vill skapa det långa historiska sammanhanget. 2 | Hur ser de långa linjerna ut? – Den svenska restaurangen och dess föregångare speglar tidsandan mycket väl, och är fram till en tid efter mitten av 1900-talet en mycket manlig arena. Restauranger har alltid varit i maktens blickfång, och har alltid politiserats. Det har funnits många restriktioner och gjorts många utredningar om vem som ska få servera mat och dryck...

Visselblåsarna straffades – de ansvariga jobbar vidare

När jag började undersöka Paolo Macchiarinis operationer med plaststrupar trodde jag att mitt arbete skulle bli kortvarigt och aldrig resultera i ett tv-program. Att ett toppuniversitet som Karolinska institutet skulle ha härbärgerat forskningsfusk på den nivå som Macchiarini anklagades för var otänkbart för mig. Likaså kunde jag inte tänka mig att ett svenskt sjukhus skulle ha kunnat tillåta att ovetande patienter utsattes för livsfarliga experiment på operationsbordet. När det visade sig att jag hade fel – att allt stämde – tänkte jag att det skulle räcka med att berätta detta offentligt,...

En väckarklocka om sömnen

Den amerikanske hjärnforskaren Matthew Walker anser att sömnbrist är det verkliga problemet för mer än hälften av alla barn med adhd – intressant med tanke på hur många som har diagnosen. Dessutom varnar han för att den som sover för lite riskerar att drabbas av cancer, trafikolyckor, hjärtattacker, för tidig död och mycket annat. Boken Why we sleep är full av förmaningar om att ta sömnråd på minst lika stort allvar som kostråd. Några exempel: gå och lägg dig i tid, tänk på att kroppen behöver många timmar för att bryta ner koffein, och undvik det blåaktiga skenet från bildskärmar sent på...

Giftforskaren som friar russin men fäller fisk

6 frågor till Lennart dencker, professor i toxikologi, som har skrivit en bok om miljögifter. 1 | Har vår omgivning blivit giftigare? Eller mindre giftig? – Vi har aldrig haft en så ren miljö som vi har i dag, i Sverige. När jag tänker på min barndom minns jag hur det rykte ur varenda skorsten, att föräldrar med små barn rökte inomhus och att man hade blyad bensin i bilarna. Jag har skrivit i min bok om de många giftiga kemikalier jag utsattes för i mina föräldrars lantbruk. Nu för tiden finns det fler kemikalier, men vi exponeras inte för dem i samma utsträckning. Såtillvida är jag hoppfull...

Tjatigt om framsteg

Den kanadensiske psykologen Steven Pinkers bok Enlightenment now är ett uppmuntrande upprop för vetenskap, upplysning och framsteg. På hundratals sidor med grafer och kurvor visar han att vi numera lever längre, är friskare, klokare och lyckligare än förr. Vi jobbar mindre och löper allt mindre risk att dö i bilolyckor. Allt färre länder avrättar sina medborgare. Och så vidare. Allt detta är viktigt och sant – men personer som Hans Rosling har redan sagt detta i rätt många år. Kanske behöver budskapet upprepas – men själv har jag faktiskt svårt att dras med. Steven Pinker slår in öppna dörrar...

Spåren efter Frankenstein

I år är det 200 år sedan Mary Shelley skrev sin berömda roman om Victor Frankenstein, som skapar liv av hopsydda likrester i sitt laboratorium. Boken har tryckts i ständigt nya upplagor och monstret har dykt upp på vita duken, på teaterscener och i spel. Lagom till 200-årsjubileet kommer så klart nya böcker. Temat om människans försök att styra över naturen och vad det får för konsekvenser är brännande aktuellt än idag. I antologin Frankenstein. How a monster became an icon skriver forskare och filmvetare om romanen ur en rad synvinklar, från litteraturvetenskap till bioteknik, där redskap...

Självhjälp mot fejkade nyheter

Vill du vässa din förmåga att hantera flödet av myter, missförstånd och falska nyheter i till exempel sociala medier? I så fall kan det vara dags att upptäcka Emma Frans, om du inte redan har gjort det. Hon forskar i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet – att hugga sig fram genom en djungel av skensamband på jakt efter orsak och verkan tillhör hennes vardag. Och hon är bra på att dela med sig av sin kunskap – förra året utnämndes hon till årets folkbildare. I Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams beskriver hon på ett roande och lättbegripligt sätt vanliga tankefällor som...

Nyanserat och faktaspäckat om klimathistoria

Den prisbelönte stockholmshistorikern Fredrik Charpentier Ljungqvist, som även publicerar sig i Nature (och F&F 4/2014), fortsätter folkbilda. Klimatet och människan under 12 000 år är en faktaspäckad bok som jag verkligen kan rekommendera. Boken är varken överdrivet alarmistisk eller moraliserande. Författaren drivs snarare av en vilja att nyansera och förklara de allt viktigare rönen om hur klimatet har varierat – och hur det har påverkat historien. En nyhet är de växande insikterna om att klimatet historiskt har varierat långt mer än vad många kan föreställa sig – ibland både kraftigt...

En flod av berättelser

Den brittiskamerikanske författaren och neurologen Oliver Sacks lämnade ett stort tomrum efter sig när han gick bort i cancer för två år sedan. Mest känd är han för neurologiska fallbeskrivningar i böcker som Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt och En antropolog på Mars . Men genom åren har han också skrivit mängder av essäer om olika vetenskapliga ämnen. Hans nya bok består av tio sådana texter om bland annat Sigmund Freud som neurolog, Charles Darwins tankar om växternas mentala liv och om vetenskapshistoriens säregna förmåga att följa blindspår, snubbla sig fram till viktiga idéer...

Hyllning till ett bortglömt vrak

1 | Vad är Riksäpplet ? – Ett stort vrak efter ett av den svenska flottans största skepp. Det byggdes i början av 1660-talet och sjönk 1676, efter att ha flytt från slaget vid Öland. Skeppet ankrade vid Dalarö skans strax utanför Stockholm. Sedan kom det på drift vid en storm och sjönk. 2 | Vad har arkeologerna gjort med vraket? – Den arkeologiska historien är obefintlig! Det är därför jag har skrivit boken. Jag tycker att Riksäpplet är ett intressant vrak. Det finns många intressanta vrak i Östersjön – men vissa vrak faller i glömska och andra lyfts fram. I boken försöker jag belysa varför...

Sök på sajten