Annons

Boktips

De första någorlunda naturtrogna avbildningarna av människors ansikten dyker upp på svenskt område kring 100 f.Kr. Det är några pyttesmå ”masker” från Öland med androgyna drag, en del ganska otydliga. Otydligheten kan tyda på att individen inte var så intressant, resonerar Kent Andersson, som är chef för samlingarna på Statens historiska museer. – Det som man kan kalla porträtt, alltså ansikten som avbildar en levande person, det skulle jag säga kommer först under 200- och 300-talet. Från början har de mer karaktär av idealbilder, men under 300-talet har vi porträtt med individuella drag, av...
1 | Vissa tycker att du borde ha fokuserat på hoppfulla historier eftersom människor behöver hopp. Varför har du valt att fokuserat på utdöenden? − Jag är journalist. Jag fokuserar på sanningen och sanningen är inte hoppfull. Så är det. Vad folk behöver eller vill ha, det var inte min prioritet. Folk vill bli lugnade men jag ville inte erbjuda det. Utdöenden pågår rakt framför våra ögon, men på grund av hur människor är funtade så bryr vi oss inte så mycket om det. 2 | Du har rest runt i fem år och mött olika arter på randen av utrotning och besökt platser där redan utrotade djur har funnits...
Budskapet är möjligen ångestdämpande för föräldrar: Den enskilt viktigaste faktorn som formar en människa är hennes arvsmassa. Föräldrarnas ansträngningar och tillkortakommanden, liksom skolans, har i långa loppet mindre betydelse. Robert Plomin är professor i beteendegenetik vid King’s College London. I boken Blue print summerar han mer än fyra decennier av forskning om hur olika personlighetsdrag kan tänkas hänga samman med det biologiska arvet. Mycket bygger på studier av tvillingar runt om i världen, inklusive Sverige. Forskningen visar att olika genvarianter som var för sig bidrar...
Anders Brodin är professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet. Han har skrivit flera artiklar för F&F. De handlar om smarta småfåglar och nu har han skrivit en hel bok om talgoxen, en av våra vanligaste småfåglar, som enligt Anders Brodin är riktigt smart. Under 1920-talet klurade talgoxar ut att man kan komma åt den feta mjölken i toppen av mjölkflaskor genom att picka hål på pappkapsylen. Beteendet har observerats i England och Sverige. Våra talgoxar har också lärt sig att knacka på fönster med näbben om maten är slut i fågelbordet. Och de knackar bara på när någon är hemma – de...
Ska man tro sina ögon, alltså tänka sig att de ger en korrekt bild av verkligheten som den faktiskt är? Självklart inte. Vi ser ju bara en pytteliten del av all elektromagnetisk strålning, nämligen det vi kallar ljus. Övriga våglängder är vi blinda för. Men problemet är mycket djupare än så, enligt Donald Hoffman, professor i kognitionsvetenskap vid University of California i USA. Han slår fast att evolutionen utvecklat våra sinnen så att vi har goda chanser att överleva och få avkomlingar – inte för att få en korrekt bild av världen vi lever i. Det hela påminner om gränssnittet på en dator...
1 | Varför har du skrivit den här boken? – Jag har länge forskat om förhållandet mellan kunskap och handling i framför allt miljöfrågor. Och jag har kommit fram till att det finns en övertro på vad information kan göra. Många tror att om man bara sprider rätt siffror, så kommer folk lära sig och i förlängningen bete sig annorlunda. Men jag har länge menat att det inte är så. 2 | Varför det? – Under den tid jag var gästforskare i Oxford valdes Donald Trump till president och Brexit vann i en folkomröstning. Stora delar av etablissemanget blev tagna på sängen och rätt chockade. Många började...